Nu har vi kommit lite framåt i grekiskan och kan översätta meningar som ordagrant kan lyda:
"Josef, mannen hennes, en rättfärdighets [man] vara och inte väljande henne kommer att skämma ut, han önskade i hemlighet lösa banden från henne."
Ja, sedan gäller det att få någon vettig svenska från dessa ord. Men man anar ju i alla fall vad det handlar om. Maria är med barn och det är inte hennes trolovade som är far till det. Så han vill skilja sig i hemlighet från henne för att inte dra vanära över henne.
Parallellt läser vi litteratur av Rosenius, som är en förgrundsgestalt till bildandet av Evangeliska fosterlandsstiftelsen. Han var en fantastisk predikant och själavårdare på sin tid. Hans teologi är stundtals briljant och modern och otroligt uppbyggande även för en människa på 2000-talet, men ibland använder han bilder och begrepp som vi inte alls pratar om idag.
Han pratar om Gud, den underbare som både sänder oss lycka och olycka. Allt har en mening. Han talar om vikten av att varje dag arbeta med sin syndakännedom, och att det inte är förrän vi är totalt förkrossade som vi fullt ut kan ta emot Guds nåd (om jag nu har förstått honom rätt).
Vi blandar inlärning av tex materialets genitiv, perifrastiskt particip med att diskutera vår upplevelse och definition av frälsning och dopteologi. Det är faktiskt mycket bra komplement till varandra, men de kräver också en hel del av oss.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar