uppdatering

På bloggen skriver jag i enkel dagboksform vad jag gör och tänker. Välkommen att dela min resa!
Just nu har bloggen en paus. Eventuella kommentarer skickas automatiskt vidare till min e-post.

torsdag 25 december 2014

Inga kontanter?

Inga problem!
I Tunabergskyrkan går det bra att swisha in kollekten!

söndag 7 december 2014

tankar under en retreat

Ja, tankar i två bemärkelser, som i att tänka tankar och som i att tanka energi.

Under den här specifika retreaten, den andra adventshelgen 2014, med temat "Låt Ditt rike komma" så får jag lov att erkänna att de flesta av mina tankar har varit praktiska, världsliga och egocentrerade. Jag har kategoriserat mina egna tankar och gärningar under rubriker som "misslyckanden", "nöjd" och "framtidsplaner". Men jag har också läst och tagit till mig av andakter.

Till exempel har jag misslyckats med projektet att gå ner fem kilo i vikt genom att börja träna och lägga om min kost. Jag har varken gjort det ena eller andra och tror att jag måste ge upp min ambition här. Min andra förutsättning som inte har lyckats är att sova mer regelbundet och tillräckligt mycket (varken för mycket eller för lite).

Något som jag är nöjd med är att jag sedan en vecka inte har ätit kött. Min ambition är att fasta från kött under adventstiden och min förhoppning är att jag kan fortsätta att vara vegetarian efter denna fastetid också. Annat som jag är nöjd över är att jag numera gör mitt eget schampo (av rågmjöl och vatten) och att jag använder menskopp istället för engångsbindor.

Framtidsplaner som snurrar runt i mitt huvud är att jag vill göra min egen deodorant och egen hudkräm, vilket jag tror är möjligt. en annan plan är att börja baka bröd till familjen, men där är mina förhoppningar om att lyckas inte så höga. Annars sitter jag gärna och tänker på vilka kurser som jag ska läsa i framtiden och hur min praktik kommer att gestalta sig under våren.

Men jag har faktiskt fått lite input från andra källor än mig själv också. Bland annat har jag läst en bok om Jurgen Habermas och Joseph Ratzingers diskussioner om religionens plats i samhället på 2000-talet och deras olika, ibland lika, åsikter om vad tro, vetande och sanning är. Det är intressant och jag märker att jag försöker formulera mina egna teorier om dessa teman. Boken är skriven av Ulf Jonsson. En annan bok som jag håller på och läser handlar om drottning Kristina. Den är skriven av Laure Wyss på tyska och han blandar upp historieskrivandet med egna reflektioner och självbiografiska avsnitt. Även här kategoriserar jag mig själv och är rätt så nöjd med att sätta mig in i Habermas filosoferande om än i begränsad skala och så är jag nöjd med att läsa en bok på tyska (fast jag kommer på mig själv med att irritera mig på författaren och hans sätt att skriva ibland).

Det tredje som jag har gjort under den här retreaten är att gå i några av de meditationer, andakter och mässor som har erbjudits. Det är verkligen en källa till att tanka andlig energi. Man får lyssna till guds ord och få utrymme till att reflektera över det och höra någons tolkning av det. Denna gång har jag särskilt tagit till mig av psalmernas texter och melodier. De har talat till mig och tröstat mig.
I psalm 767 sjunger vi
"Möt mig nu som den jag är
håll mitt hjärta nära dig
gör mig till den jag ska bli
och lev i mig."

Det behöver jag höra! Kanske kan några av mina introverta tankar och framtidsönskemål vara en liten del av att låta guds rike komma, och bidra till att det förverkligas?

lördag 6 december 2014

Retreat på Breidagård

För ett år sedan var jag på retreat på Breidagård, precis som jag är i år igen. Förra gången var det snöstorm när jag kom hit och det gick bara att gå längst med uppskottade stigar mellan husen.
I år har snön inte hunnit komma och det går bra att gå en promenad och njuta av guds skapelse på ett annat sätt.
Annars är det sig likt. Vi är tysta, vi mediterar, läser, ber och äter god mat.

måndag 10 november 2014

Humor på Johannelund

Tre affischer på anslagstavlan på Johannelund.

söndag 9 november 2014

Toalettlektyr

Bara på en toalett där teologer pluggar!?

torsdag 30 oktober 2014

Kupolen

Förra veckan var jag på köpcentret Kupolen i Borlänge för att samla empiri till min c-uppsats om vilka målsättningar och emottaganden som prästers och diakoners närvaro på Kupolen är. det blev fem intervjuer med de som direkt är involverade i projektet och 26 kortare intervjuer med personal och besökare på köpcentret. Inne finns en "kyrkbänk" där en präst eller diakon sitter fyra timmar i veckan, och sex timmar i veckan så finns de tillgängliga för samtal när de minglar runt bland butiker och besökare. För mig var det spännande och intensiva dagar. Och nu börjar själva analysen av dessa resultat. Det ska bli intressant!




söndag 12 oktober 2014

Bilder från Mariadöttrarna

Idag var vi några prästkandidater som fick möjlighet att hälsa på hos Mariadöttrarna utanför Enköping. Bön, mässa, samtal och mat. Allt med värme och närvaro.
Ett fint möte som jag tar med mig in i framtiden.

söndag 5 oktober 2014

treårsjubileum

På den helige Mikaels dag för tre år sedan blev jag kallad till att bli präst. Det var en omtumlande upplevelse och den har förändrat mitt och delvis min familjs liv.
Idag firade jag genom att vara kyrkvärd på en familjegudtjänst. Min yngsta dotter var också med och hon skulle ha sjungit i barnkören, men när det var dags, så blev hon lite trött och blyg.

Och nu på kvällen har min son bakat en vinbärspaj med marängtopping! mums!

söndag 21 september 2014

Pilgrimsvandring

Mellan Uppsala domkyrka och gamla Uppsala kyrka kan man pilgrimsvandra på st eriksleden och det gjorde jag tillsammans med några andra prästkandidater för Uppsala stift och vår stiftsadjunkt häromdagen. Vi pratade om våra respektive kall, vad vi längtar efter och vi gick även i tystnad. Vi funderade över vad vi tror kommer att bli svårast i vårt framtida yrke och vi sjöng tillsammans och vi bad förstås. Det var en fin och givande dag. 
St Eriks källa är nu tillbommad och det syns på en av bilderna nedan. 

torsdag 18 september 2014

själavård och pedagogik, mm

Kära vänner,
nu är terminen i gång med full fart. Just nu läser jag två kurser, en som heter Själavård, handledning och mentorskap och en som heter Religionspedagogik och didaktik. Det är två intressanta och roliga kurser med diskussioner och teorier blandat med konkreta exempel.
Runt omkring studierna händer det också saker; vi planerar att läsa Bonhoeffer på tyska två torsdagsluncher i månaden (för dem som vill) och uppenbarelseboken på grekiska de andra två torsdagsluncherna i månaden. Och så är jag med på ett litet hörn i gruppen "teologiska rummet". Det är studenter som bjuder in experter i ett ämne, med olika erfarenheter och åsikter om det, och så modererar vi ett panelsamtal dem emellan. I år handlar det om klosterliv i en protestantisk kontext (se bifogad affisch)..
På hemmaplan så är det dags för grannskapets oktoberfest, som vi firar på vår garageuppfart och det verkar bli stor uppslutning. Jag ser fram emot en trevlig kväll.
De tre barnen har nu kommit igång med sina respektive aktiviteter: fotboll, handboll, kyrkokör, cirkus och så lektionerna i mordersmålstyska. Just nu har vi inte så mycket ork över för hushållsgöromålen och jag undrar i mitt stilla sinne när jag ska ta tag i surdegarna med att laga små hål i vantar och strumpbyxor och få ihop vintergarderober till alla barn. Det är skönt att ha en äkta make som har bättre framförhållning på sådana saker än jag själv.

På mitt skrivbord ligger en bok som heter "Kännetecken: att söka Guds närvaro i en kaotisk tid" av Magnus Malm. Den passar perfekt för mig i dessa tider!


torsdag 11 september 2014

positiva och negativa besked

För cirka ett år sedan var jag på antagningskonferens för Uppsala stift. Det var intensiva, tuffa och medmänskliga dagar fyllda av spänd nervositet. Sex veckor efter konferensen fick jag ett jakande besked från biskop Ragnar till att kyrkan också kallar mig till prästämbetet inom Svenska kyrkan.

Nu har några av mina vänner varit iväg på konferens och redan efter en vecka fick de som sökte till Uppsala stift sina besked. Den veckan var förstås fylld av både oro och förtröstan. Nu har jag fått reda på att några fick "ja" och några fick "nej". De som nu tvingas omvärdera planer och känslor har antagligen en kämpig tid framför sig. En gång hörde jag stiftsadjunkten (som är med vid samtalet då biskopen ger besked) säga att det tar ungefär ett år för människor att sörja det negativa beskedet och att omorientera sitt liv mot ett annat mål. Rent andligt måste man kanske inte ändra sig: kallet att vara Jesu lärjunge och att överlämna sitt liv i Guds händer finns kvar, men de yrkesinriktade teologiska studierna behöver justeras.

Igår såg jag ett avsnitt av Idol på TV4, då 33 personer fick besked om de skulle få fortsätta i programmet eller inte, varav 16 stycken fick positiva besked. Jag kan inte riktigt sätta mig in i deras situation, men ser och hör deras inre övertygelse om att detta är deras största dröm i livet. De har presenterat sin kompetens och inre driv på ett så bra sätt som de kunde just då. Sedan ligger beslutet i juryns händer och även om man tycker att det är orättvist, så kan man inte göra något åt det. Reaktionerna som visas upp framför kamerorna är lite olika; gråt, uppgivenhet, ilska, men även glädje och förvåning. Jag kan inte låta bli att undra hur det går för personerna som inte får gå vidare i programmet. Det beror förstås på många olika faktorer hur man tar emot beskedet (egna förväntningar, sättet som det framförs på, etc.). Hur repar de sig och vilken väg väljer de till sina framtida liv? Stannar de kvar inom musikbranschen, eller byter de bana och dröm? Kanske helt enkelt återgår till sitt tidigare jobb som om inte "Idolresan" ägt rum.

Varje människas resa är unik, samtidigt som det finns vissa grundläggande saker som förenar oss och som vi alla kan känna igen oss i.

Gud, ta hand om de människor som står i begrepp att få besked från andra som kan ändra deras liv. Ge dem tillförsikt och vandra med dem i deras olika känslor och framtida utmaningar.
Amen


fredag 5 september 2014

Stilla dagar 2014

Ett moment av de så kallade pastorala kurserna är Stilla dagar. I söndags åkte vi, ett gäng teologstudenter till en gård i Uppland för att fundera över vår identitet som kristna och vi stannande där till tisdag eftermiddag.
Vi lagade mat tillsammans och firade mässa tillsammans, vi var tysta tillsammans och vi funderade och samtalade om våra respektive möten med Gud bland annat via Ordet, den helige Anden, i förlåtelsen och i Kristus. Det blev dagar både i vila, men också ansträngande på sitt sätt när man ska gå på djupet i sig själv och sedan formulera erfarenheter i ord i ett försök att förklara för någon annan. Några av oss behövde någon dag att pusta ut på, innan vi kunde ta tag i de akademiska studierna igen. Nedan finns programmet för dig som är intresserad.

Stilla dagar: Andlig vägledning och spiritualitet
 Söndag
15.00             Ankomst  Inkvartering  Fika
16.00             Inledning och instruktion
16.30            Vägledning: Om att leva i Ordet                16.00-18.30 Tystnad
                     Andlig övning: meditation                                       
19.00            Middag
20.00            Samtal med vän: Hur talade Herren till mig genom sitt ord?
20.45             Mässa med överlåtelse 

Måndag
08.15             Morgonbön 
08.30             Frukost
09.30            Vägledning: Om att leva i bön                       09.30-13.30 Tystnad
                      Andlig övning: bön
12.00             Lunch
13.30             Samtal med vän: Hur talade Herren med mig i bönen?
                      Fika
15.00            Vägledning: Om att leva i förlåtelse          15.00-18.00 Tystnad
                      Andlig övning: reflektion kring biktspegel
                      Möjlighet till bikt
18.00             Middag
19.30             Vägledning: Om att leva berörd av Anden
                      Mässa med förbön
Tisdag
08.15             Morgonbön
08.30             Frukost
09.30             Samtal om andliga klassiker
12.00             Lunch
13.00             Städning och enkel matauktion
14.00             Vägledning: Om att leva med Kristus 
                      Sändning

ca 15.30        Avresa

torsdag 4 september 2014

En barnbok

Häromdagen var jag på biblioteket med min fyraåring och hon gav mig en bok att läsa för henne. På framsidan såg den ut som vilken barnbok som helst, men innehållet och budskapet var tydligt kristet. Det är en bok som jag varmt rekommenderar.
(När jag själv var liten handlade böcker och sånger om den kommunistiska ideologin, mer sällan om kristendom.)

torsdag 28 augusti 2014

en fin händelse från i somras

Familjen åkte från Stockholm till Frankfurt, för att vara i Tyskland i tre veckor. Själva flygresan med tillhörande köer, byten och ovanligt hög stressnivå, så är vi till slut framme på Frankfurts flygplats, med bagage och kontrakt på bilen som vi ska hyra. Medan min man och 12-åringen går iväg och lämnar vårt bagage i hyrbilen, så ska jag köpa lunch till mig, 11-åringen och 4-åringen. Vi är mycket hungriga och trötta efter resan. Jag beställer en pizza, en tacotallrik och en burrito av en extremt sur tant. Men när jag ska betala så kan jag inte hitta plånboken och blir helt kall. Jag rotar runt i varje hörn, men den är borta. Jag tittar förtvivlat på tanten och säger att jag inte kan betala. Hon stirrar tomt och förorättat tillbaka. Många tankar far runt i huvudet på mig för att hitta på en lösning på situationen. Maten står i micron och värms, så det är svårt att avbryta själva köpet.
Plötsligt står en svart man vid min sida och frågar hur mycket min beställning kostar och jag svarar "på ett ungefär 250 kronor". Tanten säger det exakta priset (vilket var ännu mer) och mannen betalar.
Jag är så tacksam och samtidigt lite generad över att ta emot så mycket pengar från en främling. Jag tackar och lovar att min man ska betala tillbaka när han kommer, men mannen bara svarar att man måste ju äta, och så sätter han sig hos sin familj igen.
När jag har lugnat mig lite så letar jag igenom min ryggsäck och hittar till slut min plånbok på ett ställe där den inte brukar vara och jag erbjuder mannen att betala hans mat med mitt kort (eftersom jag inte har några kontanter). Han säger att de snart måste gå och inte ska ha något mer. Jag tackar honom igen och han svarar - tacka inte mig, tacka Gud.
Jag tackar Gud!
... Och tänker att nästa gång är det min tur att hjälpa någon ur en knipa.

ny termin/ homiletikvecka

Så startade den nya terminen på Johannelund i tisdags med en härlig inledningsgudtjänst, då vi bland annat fick hälsa de nya studenterna välkomna. Sedan satte den årliga homiletikveckan igång, denna gång med temat Att predika för barn. Man kan konstatera att det finns många eldsjälar som tar barnens andliga behov och frågor på allvar. Och det finns bra material att använda sig av, som tilltalar både barn och vuxna och tar tag i de existentiella frågorna och visar på Jesus och hur vi kan följa honom.

Tyvärr hann jag bara med två dagar på den nya terminen innan jag däckade i den första höstförkylningen. Riktigt trist. Så ny ligger jag här i soffan hemma och undrar hur roligt och intressant mina medstudenter har det idag.

Gud, ta hand om oss sjuka idag, så att vi snart kan ta del av den undervisning eller det arbete som var planerat. Och var med dem som nu börjat universitet, skola och dagis och ge dem en fin start på hösten. Tack för din närvaro, tack för din omsorg.
Amen

Homiletikvecka 26-29/8 2014
Barn och gudstjänst


 





Höstens homiletikvecka handlar om barn och förkunnelse, barn och gudstjänst. Programmet tar upp grundläggande frågor om barn och tro. Hur man kan tänka och göra för att dela och förmedla tro till och med barn. Föreläsarna kommer från när, norr, väster och Norge; från Oslo, Karlstad, Stockholm, Örnsköldsvik och Uppsala, med förankring i Den Norske Kirke, Svenska kyrkan/EFS och EFK. I slutet av veckan blir det kreativt tänkande och görande i workshops.
Vi tror att det blir en mycket spännande, givande och - inte minst - viktig vecka för blivande församlingsarbetare.

Vänliga hälsningar
Planeringsgruppen
Sebastian Holmgren, Maria Helenelund, Lena Harris och Maria Lindberg



PROGRAM



Tisdag 26/8
13.15-14.45
Jesus + barna = sant Odd Ketil Sæbø

15.15-16.00
Forts. Jesus + barna = sant Odd Ketil Sæbø




Onsdag 27/8
8.45-9.00
Morgonbön Maria Lindberg, Sebastian Holmgren

9.00-10.00
Draget Magnus Lennartsson

10.00-10.30
Fika

10.30-12.00
Barnens katedral Börje Axelsson m.fl.

12.00-13.15
Lunch

13.15-14.45
Skatten Nanne Näslund

14.45-15.15
Fika

15.15-16.15
Panelsamtal Magnus Lennartsson, Maria Furusand, Nanne Näslund, Börje Axelsson. Moderator: Sebastian Holmgren




Torsdag 28/8
8.45-9.00
Morgonbön Maria Lindberg, Sebastian Holmgren

9.00-10.00
Ge hopp och verktyg- Bibeln för en ny generation Olof Brandt

10.00-10.30
Fika

10.30-11.20
Ge hopp och verktyg- Bibeln för en ny generation Olof Brandt

11.30-12.00
Sången som budskapsbärare Maria Smeds

12.00-13.15
Lunch

13.15-14.45
Workshop Magnus Lennartsson, Kajsa Nordenstorm, Tommy Mellberg, Maria Smeds m.fl.

14.45-15.15
Fika

15.15-16.45
Forts. Workshop




Fredag 29/8
8.45-9.00
Morgonbön Maria Lindberg, Sebastian Holmgren

9.00-9.40
Presentation Grupp 1 och 2

9.45-10.00
Utvärdering

10.00-10.30
Fika

10.30-11.10
Presentation Grupp 3 och 4

11.20-12.00
Presentation Grupp 5 och 6












                                               

måndag 25 augusti 2014

Favoriter, tacksam

Idag fick jag ägna mig åt det som ger mig mest energi och glädje i livet!
Nämligen att gå i högmässor, att jobba i trädgården och att vara med familjen. När jag går i min trädgård och planerar och planerar, så uppfylls jag av känslan att detta är den vackraste plasten i världen. Samtidigt råkar jag ha fått de vackraste barnen i världen också! (i allafall i min lilla värld...).
Och så har jag förmånen att kunna gå i kyrkan, på gudtjänst och be om förlåtelse för min synd och få reda, och dessutom få välsignelse, få sjunga lovsång till guds ära och mycket mer!
Oj, vad jag är privilegierad och tacksam!

fredag 22 augusti 2014

850 år!

I helgen är det kalas! Tydligen beräknas ca tusen personer komma till gamla Uppsala i morgon för att fira Sveriges ärkestift som fyller år. På ett litet hörn ska jag vara med och hjälpa till och det blir en ära! Unt har skrivit en artikel om vad som väntar.

http://www.unt.se/uppland/uppsala/arkestiftet-festar-till-det-i-helgen-3308534.aspx

onsdag 20 augusti 2014

Kristens resa- referat

Om två veckor ska vi som är prästkandidater i klass 3-4 åka på något som kallas för Stilla dagar som är en del av de pastorala momenten på Johannelund. Temat för dessa stilla dagar är relationen mellan mig och Gud. Vi kommer att diskutera om hur Herren talade till oss genom Ordet, i bönen, genom Anden och om hur vi lever i förlåtelsen.
Ett annat moment i dessa stilla dagar är att var och en av oss ska ha läst en andlig klassiker och redovisa den för varandra. Jag har just läst boken Kristens resa av John Bunyan från år 1678. Bunyan levde i England på 1600-talet och kom från en hantverkarfamilj. I England rådde inbördeskrig och det fanns många schismer mellan olika kristna samfund då. När han gifte sig ledde hans fru in honom till The independent church, där han så småningom blev predikant, men staten gillade inte hans iver i denna gärning och satte honom i fängelse i 12 år. När han kom ut ur fängelset började han skriva denna bok om kristendomen på ett enkelt språk och på billigt material, så att även fattiga skulle kunna ta den till sig. Den blev en bestseller, och läses än idag, 2014, av åtminstone mig!
Berättelsen är skriven i jagform, där jaget drömmer en dröm. Drömmen handlar om en man som heter Kristen och hans resa från staden Fördärv till himmelens stad. Allt börjar med att han fruktar helvetet på grund av tyngden av sina synder. Han vill inte få dödens dom, utan han vill bli frälst. På vägen som han börjar gå möter han människor som ömsom hånar honom, uppmuntrar honom, frestar honom och lyssnar till honom. Han kommer också till platser som ahn måste ta sig igenom och det är ibland svårt och ibland behagligt. Som exempel sjunker han ner i Misströstans dy, går igenom Befrielsens ort, fastnar i Tvivlets borg och kämpar sig igenom Dödsskuggans dal. Han lockas att hälsa på hos Lagen, han avslöjar Munkristen, tar råd av Uttolkaren och ser hur Okunnig och Medgörlig faller av på vägen. Han blir också dömd av Herr Blind med sin jury bestående av bland andra herr Lösaktig, herr Högfärdig och herr Oduglig, men han träffar också två vänner som följer honom en bit på vägen, nämligen Trofast och Hoppfull. De delar sina erfarenheter och de har upplevt de olika människorna och platserna på olika sätt och de diskuterar och reder ut begrepp och frågeställningar kring hur man bör tolka guds ord och leva ett gott kristet liv.
Texten är skriven som en teaterpjäs där de olika karaktärerna har repliker och man kan lätt föreställa sig Kristen som går där på vägen i ett skiftande landskap som bjuder på strapatser och diskussioner om livet och kristendomen. Själv kan jag känna igen mig i en del av de inre "brottningsmatcherna" och karaktärsdrag som inte alltid är särskilt smickrande. Trösten i berättelsen är att alla människor går på livets väg, alla möter på både motstånd och hjälp, men tacklar det på olika sätt. En av vägarna är den kristna vägen och den är svår, men inte exakt lika för alla. Många går vilse och försöker ta genvägar, men det går att komma tillbaka igen om man sätter sitt hopp och tro och liv till Jesus.



torsdag 14 augusti 2014

Bryter mot nionde budet

Idag har jag ägnat mig åt att bryta mot nionde budet. Tycker jag själv iallafall...
Budet lyder att man inte ska ha begärelse till sin nästas hus, och det har jag i och för sig inte. Jag brukar inte vara avundsjuk, men idag var jag lite allmänt avundsjuk på "alla andra" som har superfina karriärer, familjer, vänner och häftiga liv i största allmänhet. Poängen var väl att tycka lite synd om mig själv och att jag inte är så effektiv som jag skulle vilja vara.
Kanske är det inte ett budsbrott, men samtidigt är nog självömkan inget som gud önskar. Han älskar ju mig, då kan det väl inte vara synd om mig? Jag är ju värd att älskas, trots alla mina fel, brister och tillkortakommanden. Men jag måste också ta mig i kragen och dela kärleken vidare inte bara dra mig undan i min egen lilla värld.

onsdag 13 augusti 2014

frågor kring uppsats i religionspsykologi

Så börjar höstterminen närma sig så långsamt. Ett av barnen har börjat på dagis igen och de andra går på olika läger och min man jobbar redan i ett högt tempo.
Själv sitter jag och försöker att skriva ihop mina restuppgifter från förra terminen och registrera mig på höstens kurser. Jag ska läsa religionspedagogik på teologen här i Uppsala, och så ska jag skriva min kandidatuppsats. Jag har tänkt länge på min uppsats och vad jag ska skriva om, men det är svårt att välja metod och avgränsning och att formulera en frågeställning. Som du hör är jag precis i början av arbetet. Det som jag är intresserad av är hur den andliga hälsan kan hållas i god form i ett extrasekulärt samhälle som Sverige. Det finns forskning som visar att om den andliga/existentiella/religiösa hälsan hos en en individ, grupp eller befolkning är låg, så kan det få destruktiva konsekvenser. Eftersom Sverige och Japan utmärker sig i världen som de mest sekulära, så misstänker jag att det finns få offentliga, naturliga mötesplatser för folk i största allmänhet att underhålla sin existentiella hälsa på en frisk och sund nivå. Och vart tar man vägen när man lider av en andlig brist i sitt liv?
Ja, där är mina generella utgångspunkter, men vart ska jag ta vägen mer specifikt, så att jag kan genomföra en studie och formulera en vetenskaplig uppsats med allt vad det innebär, på max 10 veckor? Du får gärna skriva idéer och förslag till mig. (Kommentarer skickas vidare till min e-post och publiceras inte automatiskt på bloggen.)

söndag 15 juni 2014

Välkommen Antje! (juni 2014)

En försenad publicering från i somras.
Sveriges nya ärkebiskop är installerad! Jag fick ingen bild av Antje, men några foton från Domkyrkan och mässan lyckades jag knäppa med min mobil. Det var iallafall en fin och högtidlig gudtjänst med många digniteter närvarande. Själv hade jag äran att få vara marskalk och hjälpa till lite grand. 

söndag 8 juni 2014

avslutningar och fester

Det händer mycket de fem sista veckorna på vårterminen. Varje år. Förutom att man ska hinna klart med själva studierna före vissa datum, så överhopas man av olika slags avslutningar. Med tre barn, så blir det många pic-nics, uppvisningar, utflykter och lekkvällar. En dotter fyller år mitt i allt detta också, och hon ordnade ett 80-talskalas för sina vänner den 5 juni. Samma dag hade vi avslutningsgudtjänst på Johannelund, där vi fick många kloka ord med oss inför sommaren och den dagen hade yngsta dottern dessutom avslutning på dagis, med tårta, sång, dans och föräldrateater. Mycket fika blev det! :-)
Det är en sådan kontrast till vinterhalvåret, då åtminstone jag inte hade något socialt liv alls utanför familj, kyrka och studier, till dessa roliga, intensiva veckor när man ska hinna grilla med alla, och grannbarnen springer mellan husen och studsmattorna.
Jag försöker fokusera på att vara tacksam för allt detta goda och för kontrasterna som återkommer med viss rytm i livet.

fredag 30 maj 2014

Slipsonsdag

På Johannelund har det under året vuxit fram fenomenet slipsonsdag,  vilket helt enkelt betyder att man har slips på onsdagar. 
Personligen vill jag gärna vara en del i denna tradition och gemenskap. För några veckor sedan köpte jag en ljusblå skjorta och så gick jag hem och provade den och alla min mans slipsar,  både till byxor och kjol. Men det blev inte bra. Hur jag än försökte så blev jag inte alls lika snygg som mina manliga vänner i detta plagg!
Nu försöker jag komma på en kvinnlig variant på slipsonsdag och jag har tagit bort höga-klackar-onsdag (för det ekar så i biblioteket) och kjolonsdag (för det är så svårt att cykla med, särskilt på vintern). Kvar blir blusonsdag eller skarf-onsdag. Kanske får det bli en kombination av dessa...

tisdag 27 maj 2014

teologiska PM

Så sitter jag här igen och luktar på böckerna.
Inte så inspirerad. Fyra PM väntar på att bli skrivna; ett om anden i Galatien, ett om Rosenius syn på guds ande, på Jesus som dött för alla och på Gud, den underbare. Efter dessa ämnen ska jag sammanfatta min och svenska kyrkans tro i en hemtenta.
Just nu är jag mest trött och gnällig. Jag inväntar inspiration från den heliga ande, så att jag kan skriva om henne så rättvisande som möjligt...




tisdag 20 maj 2014

Max åtta Ipren om dagen...

... sade tandläkaren efter operationen. Jag som just var så lättad över att jag hade överlevt,  insåg till min förskräckelse att eländet inte var över ännu.
I nästan två månader har jag fått vänta på att min spruckna tand ska tas bort, och min anspänning har varit stor (jag har tandläkarskräck). Mitt knep för att klara av själva operationen var att be. Jag bad tackböner oavbrutet under en timme. "tack för att det finns tandläkare, tack för att de får en så bra utbildning, tack för att jag har så många friska tänder, tack för att jag har vänner som ber för mig just nu, tack för..." 
....och det gick ju bra till slut, fast jag är lite blek och matt nu. 

söndag 18 maj 2014

Upptakt till 850-årsfest

Idag satte firandet igång för Uppsala ärkestift.
En jubileumsbok släpptes och det fanns aktiviteter hela förmiddagen, tex lekar, procession, invigning med barnkör och uppvisning av kyrkans textilier. Klockan 15.00 firade vi en pampig gudstjänst tillsammans, med kör, kvintett, fiol, tre präster, en diakon och många kyrkvärdar som hjälpte till på olika sätt. Bilderna ovan visar kören och nedan en av gudstjänstdeltagarna: Mattias Lönnebo, som både är präst i församlingen och på garnisonen.


fredag 16 maj 2014

Två födelsedagar

Två bemärkelsedagar uppmärksammas i kyrkans tidning i och med ärkestiftes födelsedag Uppsala ärkestift 850 år och Margit Sahlins 100-års dag Hundraårsdag, första kvinnliga prästen.

Utdrag ur artikel om Margit Sahlin:
Kyrkohistoriskt förknippas Margit Sahlin med prästämbetets öppnande för kvinnor 1958. Hon var en av de tre första kvinnorna som vigdes till tjänst i Svenska kyrkan den 10 april 1960.
-Djupast sett handlade hela hennes liv och kallelse om hur man ska kunna förstå och tolka Guds ord in i vår tid. detta avspeglar sig också i hennes författarskap, säger Madeleine Åhlstedt.
 
Utdrag från artikel om ärkestiftets firande.
Jubileumsåret kallas för ”Från Stefan till Antje”.
- Det är lite häftigt att precis när vi firar 850 år får vi Sveriges första kvinnliga ärkebiskop, säger Lars-Åke Skagegård, turist- och pilgrimsansvarig i Uppsala.
I samband med firandet nu på söndag den 18 maj kommer boken ”Kyrkan i Gamla Uppsala – från katedral till församlingskyrka” att släppas. Redan nu finns en kortfilm ute på Svenska kyrkans hemsida. Både boken och filmen presenterar vad som har hänt sedan första ärkebiskopen vigdes fram till i år när Antje Jackelén tillsätts den 15 juni.

tisdag 13 maj 2014

biskopar om klimat!

De svenska biskoparna har skrivit om klimatförändring.
Väl värt att läsa hur den svenska kyrkan se på detta viktiga ämne.

www.svenskakyrkan.se/omoss/biskoparnas-brev-om-klimatet

torsdag 8 maj 2014

eskatologisk tolkning av Fader vår

Vi har två översättningar av fader vår, och det finns några ord som är ändrade.
En fras som jag har funderat över är "och inled oss icke i frestelse utan fräls oss ifrån ondo." som nu är ändrad till  "Och utsätt oss inte för prövning, utan rädda oss från det onda". Såsom jag hittills har förstått det, är att jag gärna kan be om att gud låter mig slippa möta och eventuellt falla för frestelser, men däremot förstår jag inte varför jag skabe om att slippa prövningar. Det är ju något som ingår både i det dagliga livet och i det mänskliga livet i stort och som kan leda till något gott. När jag har ställt denna fråga har jag fått svaret att man ska tolka det eskatologiskt, att det handlar om prövningen på den sista dagen, då domen ska falla över var och en av oss. Det svaret har inte hjälpt mig, eftersom bara två rader tidigare har vi bett om det bröd som vi behöver för dagen, som är en mycket konkret bön med korttidsaspekt och inte alls eskatologisk i mina öron. Detta stora hopp mellan tidsperspektiv så tätt inpå varandra går inte ihop för mig.
Men nu, efter att ha konsulterat professor emeritus Birger Olsson, tror jag att jag kan förstå det hela lite bättre. Vi får se om jag lyckas reda ut det. Det grekiska ordet som har översatts med frestelse och prövning betyder prövning eller test som gud gör mot oss människor i syfte att testa vår relation till honom, precis som han testade Jesus i öknen. Ordet har aldrig funnits med betydelsen att leda in någon i synd eller att locka med frestelser. Det är människans och guds relation som är i centrum och det att den som som vi ber gud om att inte pröva, särskilt inte på den yttersta dagen, då vi hoppas på att bli förlåtna för alla de gånger som vi har vänt ryggen mot gud och inte prövade en gång till, så att vi verkligen kan få komma in i hans himmelrike.
Om vi läser hela bönen som at den handlar om denna domens dag, och inte hoppar emellan en konkret läsning och en mer bildlig, eskatologisk läsning, så kanske det kan bli så här: Fadern befinner sig i himlen och vi önskar att hans rike ska komma på den dag som han har bestämt. Det är hans vilja som beslutar om detta, vi människor har inte den makten. Men vi kan be om att få ta del av det andliga brödet som vi behöver på den här stora Dagen, så att vi klarar av domen. Vi har gjort så gott vi har kunnat genom att be om förlåtelse för våra egna felsteg och  att vi själva förlåtit de människor som gjort något felaktigt mot oss. Nu när vi står där, i en utsatt position, ber vi om barmhärtighet och att vi inte ska skickas till helvetet. Så avslutas bönen med ännu en bekräftelse om att makten finns i guds händer och vi erkänner det och underställer oss den i all evighet. Vi läser dessutom bönen tillsammans, som en kristen gemenskap, en bön som visar att vi alla erkänner guds allsmäktighet, och att vi som en kropp hoppas på en barmhärtig dom och en öppning in till guds rike. Då uppdagas för mig en annan dimention och djup i bönen som jag inte riktigt har förstått tidigare.

Vår Fader
Vår Fader, du som är i himlen.
Låt ditt namn bli helgat.
Låt ditt rike komma.
Låt din vilja ske, på jorden så som i himlen.
Ge oss idag det bröd vi behöver.
Och förlåt oss våra skulder,
liksom vi har förlåtit dem som står i skuld till oss.
Och utsätt oss inte för prövning,
utan rädda oss från det onda.
Ditt är riket,
din är makten och äran,
i evighet.
Amen.
(Matteus 6:9-12, ekumenisk översättning av Herrens bön)
 Fader vår
Fader vår som är i himmelen.
Helgat varde ditt namn.
Tillkomme ditt rike.
Ske din vilja, såsom i himmelen
så ock på jorden.
Vårt dagliga bröd giv oss idag,
och förlåt oss våra skulder,
såsom ock vi förlåta dem oss skyldiga äro,
och inled oss icke i frestelse
utan fräls oss ifrån ondo.
Ty riket är ditt och makten och härligheten
i evighet.
Amen.

fredag 25 april 2014

Pluggar i biblioteket

Det här är min utsikt från min studieplats, och jag måste erkänna att jag är nyfiken på vad som står i dessa böcker. Egentligen ska jag skriva om Paulus och hans relation till de kristna i Galatien, men jag blir lite distraherad av alla intressanta böcker runt omkring mig.

lördag 19 april 2014

Idyll

Ibland händer det! Dagar med fullständig idyll. Solen skiner, några barn fiskar, en annan tvättar en bil, någon hugger ved, någon lagar mat. Allt utan gnäll eller knot. Träden och blommorna blommar, humlor surrar och fåglarna kvittar och vattnet på sjön är stilla. Inget maskinbuller så långt örat når.
Några oväntade gäster dyker upp och får lite fika...
Tacksamt suger jag in allt vackra och tankar energi.

torsdag 17 april 2014

Stilla vecka och påskvandring

Påsk och stilla vecka. Fastan och lugnet inför glädjebudet går in i en djupare fas. Idag är det skärtorsdag, och Jesus instiftar nattvarden under sin sista måltid med lärjungarna. Han blir dessutom förråd.
Men så kommer det en massa påskkärringar  som tigger och får ett överflöd av godis. Det är ju raka motsatsen till fasta och sorg. Kärringarna är till och med ganska söta, och de önskar folk glad påsk. En tradition som finns parallellt med Jesu lidande.
Och påskhare, var kommer den ifrån? Det är verkligen en högtid med många symboler och ingredienser som är svåra att förstå. Och jag är inte rätt person att redan ut dem! det finns andra som kan göra bättre och som redan har gjort det. Idår hörde jag bra förklaringar på P1:s tankar för dagen, som jag rekommendera dig att lyssna på (Länk:  påskfirande ).

Påskvandring
I tisdags var jag i kyrkan och gick en sk påskvandring. Vi i församlingen fick först vara de trötta lärjungarna på Getsemande som blir utskällda av Jesus för att de somnar hela tiden, när han som bäst behöver deras stöd. Efter den scenen fick vi ögonbindlar på oss och gick en bit i korridoren, där vi fick höra Jesu "rättegång" då folket vill ha honom korsfäst, medan Pontius Pilatus tycker att det räcker med 39 piskrapp (vi fick höra alla piskrapp!). Efter det fick var och en av oss bära ett kors in till ett annat rum (fortfarande med ögonbindel på) och där höra hur Jesus spikades fast på korset. Efter det gick vi seende tillbaka till kyrkorummet och fick bevittna när Maria kom till graven och såg ängeln och hörde att Jesus var uppstånden.

Jag tror att det är många kyrkor som har den här typen av vandringar och enklare skådespel under påsken.

måndag 14 april 2014

roligt bankmöte

Idag hade jag ett inbokat möte med den person som hjälper mig med min ekonomi. Vi har träffats en gång förut och för några veckor sedan ringde han för att boka ett till möte.
Själva det ekonomiska ärendet tog ca 15 sekunder att avhandla, men så hade han så många frågor om teologi och om hur det är att plugga till präst för svenska kyrkan, så jag blev kvar i en timme för att reda ut och besvara alla nyfikna och intresserade frågor.
Det var riktigt roligt och ganska oväntat med ett samtal om kristen dogmatik i den miljön. Sådant hoppas jag få uppleva ofta i framtiden, i olika möten med människor!

lördag 12 april 2014

stilla veckan

För ca en timme sedan började stilla veckan och om en vecka börjar påsken. I morgon är det Palmsöndagen, då Jesus rider in på en åsna till Jerusalem. Där framme kan man ana tre kors. Denna vecka led många människor på olika sätt, Jesus på korset, Petrus som förråder Jesus, Pontius Pilatus som tvår sina händer, Judas Iskariot som efter sitt förräderi väljer att ta sitt liv, mfl. Men det är också delandets stora vecka. Jesus delar sin kärlek, delar bröd och vin som blir till hans kropp och blod. Vi kan alla tänka på detta och att vara extra givmilda denna vecka, särskilt till dem som lider på olika sätt idag, både nära och fjärran.

fredag 4 april 2014

Paulus födslovåndor

Den kurs som jag nu läser handlar om Galaterbrevet och det språk som Paulus använder när han vill förklara för församlingen i Galatien att de inte ska omskära hedningar innan de kan bli kristna, utan att det är genom dopet som vi alla blir ett i Kristus vara sig vi har bakgrund som judar, greker, slavar eller som fria män och kvinnor. Den bok som vi läser av Eastman, fokuserar på Paulus relationella språk och hans moderliga metaforer för att förklara och motivera Galaterna att tro på evangeliet om Kristus och stå fast i det.
 En lektion ägnade vi helt åt versen: 4:19, som i bibel 81 översätts med "mina barn, som jag än en gång måste föda med smärta till Kristus har förkroppsligats i er" och i översättnigen från 1917 lyder "I mina barn, som jag nu åter med vånda måste föda till livet, intill dess att Kristus har tagit gestalt i eder!. Min egen, lite mer bokstavliga tolkning bli så här: "Mina barn, för vilka jag igen är i födslovåndor tills Kristus tagit gestalt i er."
 Vår diskussion handlade om ordet födslovåndor och hur man översätter det och varför Paulus använder en så exklusivt kvinnlig metafor om sig själv, som man. Och använder vi idag ordet födslovåndor i svenskan, eller måste vi skriva om det till att föda i smärta? Skulle man kunna säga att han hade värkar? eller sammandragningar? Är det själva arbetet (eng: "labor") som han syftar till eller krystningarna under utdrivandet av fostret? Ja, ja det är nördigt, och det är ju en metafor för en andlig förlossning, men det är ganska kul att diskutera!

måndag 31 mars 2014

Kamomilla uppförd!

Häromkvällen spelade vi upp vår pjäs om rövarna Kasper, Jesper och Jonatan för släkt och vänner. På den första bilden syns några av kulisserna, polis Bastians hus, Tobias torn och bagarens bageri. I förgrunden står Marie-Louise, som spelar fröken tant Sofie och bredvid henne står Laura, som äter ansvarig för kulisser och kläder. På den andra bilden kan vi se överkonstapel Bastian, slaktaren och bagaren. På den tredje bilden sys jag själv i full färd med att berätta hur fröken tant Sofie blir bortrövad i sin hängmatta av rövarna.
Precis som det bör vara, så gick genrepet riktigt, riktigt dåligt, och själva föreställningen gick mycket bra! I kväll ska gruppen träffas för sista gången den här terminen och prata om hur vi upplevde vårt framförande. 
Som teologstudent kan jag inte undgå att notera att det i vår grupp också finns andra med teologisk bakgrund, genom en pensionerad präst, ett prästbarn och två prästbarnbarn.! 
Pjäsen har ett fint budskap: att inte döma andra, utan att ta tillvara varandras styrkor och gåvor. Och att ge varandra gåvor och fester!