På Johannelund har det under året vuxit fram fenomenet slipsonsdag, vilket helt enkelt betyder att man har slips på onsdagar.
Personligen vill jag gärna vara en del i denna tradition och gemenskap. För några veckor sedan köpte jag en ljusblå skjorta och så gick jag hem och provade den och alla min mans slipsar, både till byxor och kjol. Men det blev inte bra. Hur jag än försökte så blev jag inte alls lika snygg som mina manliga vänner i detta plagg!
Nu försöker jag komma på en kvinnlig variant på slipsonsdag och jag har tagit bort höga-klackar-onsdag (för det ekar så i biblioteket) och kjolonsdag (för det är så svårt att cykla med, särskilt på vintern). Kvar blir blusonsdag eller skarf-onsdag. Kanske får det bli en kombination av dessa...
uppdatering
På bloggen skriver jag i enkel dagboksform vad jag gör och tänker. Välkommen att dela min resa!
Just nu har bloggen en paus. Eventuella kommentarer skickas automatiskt vidare till min e-post.
Just nu har bloggen en paus. Eventuella kommentarer skickas automatiskt vidare till min e-post.
fredag 30 maj 2014
Slipsonsdag
tisdag 27 maj 2014
teologiska PM
Så sitter jag här igen och luktar på böckerna.
Inte så inspirerad. Fyra PM väntar på att bli skrivna; ett om anden i Galatien, ett om Rosenius syn på guds ande, på Jesus som dött för alla och på Gud, den underbare. Efter dessa ämnen ska jag sammanfatta min och svenska kyrkans tro i en hemtenta.
Just nu är jag mest trött och gnällig. Jag inväntar inspiration från den heliga ande, så att jag kan skriva om henne så rättvisande som möjligt...
Inte så inspirerad. Fyra PM väntar på att bli skrivna; ett om anden i Galatien, ett om Rosenius syn på guds ande, på Jesus som dött för alla och på Gud, den underbare. Efter dessa ämnen ska jag sammanfatta min och svenska kyrkans tro i en hemtenta.
Just nu är jag mest trött och gnällig. Jag inväntar inspiration från den heliga ande, så att jag kan skriva om henne så rättvisande som möjligt...
tisdag 20 maj 2014
Max åtta Ipren om dagen...
... sade tandläkaren efter operationen. Jag som just var så lättad över att jag hade överlevt, insåg till min förskräckelse att eländet inte var över ännu.
I nästan två månader har jag fått vänta på att min spruckna tand ska tas bort, och min anspänning har varit stor (jag har tandläkarskräck). Mitt knep för att klara av själva operationen var att be. Jag bad tackböner oavbrutet under en timme. "tack för att det finns tandläkare, tack för att de får en så bra utbildning, tack för att jag har så många friska tänder, tack för att jag har vänner som ber för mig just nu, tack för..."
I nästan två månader har jag fått vänta på att min spruckna tand ska tas bort, och min anspänning har varit stor (jag har tandläkarskräck). Mitt knep för att klara av själva operationen var att be. Jag bad tackböner oavbrutet under en timme. "tack för att det finns tandläkare, tack för att de får en så bra utbildning, tack för att jag har så många friska tänder, tack för att jag har vänner som ber för mig just nu, tack för..."
....och det gick ju bra till slut, fast jag är lite blek och matt nu.
söndag 18 maj 2014
Upptakt till 850-årsfest
Idag satte firandet igång för Uppsala ärkestift.
En jubileumsbok släpptes och det fanns aktiviteter hela förmiddagen, tex lekar, procession, invigning med barnkör och uppvisning av kyrkans textilier. Klockan 15.00 firade vi en pampig gudstjänst tillsammans, med kör, kvintett, fiol, tre präster, en diakon och många kyrkvärdar som hjälpte till på olika sätt. Bilderna ovan visar kören och nedan en av gudstjänstdeltagarna: Mattias Lönnebo, som både är präst i församlingen och på garnisonen.
En jubileumsbok släpptes och det fanns aktiviteter hela förmiddagen, tex lekar, procession, invigning med barnkör och uppvisning av kyrkans textilier. Klockan 15.00 firade vi en pampig gudstjänst tillsammans, med kör, kvintett, fiol, tre präster, en diakon och många kyrkvärdar som hjälpte till på olika sätt. Bilderna ovan visar kören och nedan en av gudstjänstdeltagarna: Mattias Lönnebo, som både är präst i församlingen och på garnisonen.
fredag 16 maj 2014
Två födelsedagar
Två bemärkelsedagar uppmärksammas i kyrkans tidning i och med ärkestiftes födelsedag Uppsala ärkestift 850 år och Margit Sahlins 100-års dag Hundraårsdag, första kvinnliga prästen.
Utdrag ur artikel om Margit Sahlin:
Utdrag ur artikel om Margit Sahlin:
Kyrkohistoriskt förknippas Margit Sahlin med prästämbetets öppnande för kvinnor 1958. Hon var en av de tre första kvinnorna som vigdes till tjänst i Svenska kyrkan den 10 april 1960.
-Djupast sett handlade hela hennes liv och kallelse om hur man ska kunna förstå och tolka Guds ord in i vår tid. detta avspeglar sig också i hennes författarskap, säger Madeleine Åhlstedt.
Utdrag från artikel om ärkestiftets firande.
Jubileumsåret kallas för ”Från Stefan till Antje”.
- Det är lite häftigt att precis när vi firar 850 år får vi Sveriges första kvinnliga ärkebiskop, säger Lars-Åke Skagegård, turist- och pilgrimsansvarig i Uppsala.
I samband med firandet nu på söndag den 18 maj kommer boken ”Kyrkan i Gamla Uppsala – från katedral till församlingskyrka” att släppas. Redan nu finns en kortfilm ute på Svenska kyrkans hemsida. Både boken och filmen presenterar vad som har hänt sedan första ärkebiskopen vigdes fram till i år när Antje Jackelén tillsätts den 15 juni.
tisdag 13 maj 2014
biskopar om klimat!
De svenska biskoparna har skrivit om klimatförändring.
Väl värt att läsa hur den svenska kyrkan se på detta viktiga ämne.
www.svenskakyrkan.se/omoss/biskoparnas-brev-om-klimatet
Väl värt att läsa hur den svenska kyrkan se på detta viktiga ämne.
www.svenskakyrkan.se/omoss/biskoparnas-brev-om-klimatet
torsdag 8 maj 2014
eskatologisk tolkning av Fader vår
Vi har två översättningar av fader vår, och det finns några ord som är ändrade.
En fras som jag har funderat över är "och inled oss icke i frestelse utan fräls oss ifrån ondo." som nu är ändrad till "Och utsätt oss inte för prövning, utan rädda oss från det onda". Såsom jag hittills har förstått det, är att jag gärna kan be om att gud låter mig slippa möta och eventuellt falla för frestelser, men däremot förstår jag inte varför jag skabe om att slippa prövningar. Det är ju något som ingår både i det dagliga livet och i det mänskliga livet i stort och som kan leda till något gott. När jag har ställt denna fråga har jag fått svaret att man ska tolka det eskatologiskt, att det handlar om prövningen på den sista dagen, då domen ska falla över var och en av oss. Det svaret har inte hjälpt mig, eftersom bara två rader tidigare har vi bett om det bröd som vi behöver för dagen, som är en mycket konkret bön med korttidsaspekt och inte alls eskatologisk i mina öron. Detta stora hopp mellan tidsperspektiv så tätt inpå varandra går inte ihop för mig.
Men nu, efter att ha konsulterat professor emeritus Birger Olsson, tror jag att jag kan förstå det hela lite bättre. Vi får se om jag lyckas reda ut det. Det grekiska ordet som har översatts med frestelse och prövning betyder prövning eller test som gud gör mot oss människor i syfte att testa vår relation till honom, precis som han testade Jesus i öknen. Ordet har aldrig funnits med betydelsen att leda in någon i synd eller att locka med frestelser. Det är människans och guds relation som är i centrum och det att den som som vi ber gud om att inte pröva, särskilt inte på den yttersta dagen, då vi hoppas på att bli förlåtna för alla de gånger som vi har vänt ryggen mot gud och inte prövade en gång till, så att vi verkligen kan få komma in i hans himmelrike.
Om vi läser hela bönen som at den handlar om denna domens dag, och inte hoppar emellan en konkret läsning och en mer bildlig, eskatologisk läsning, så kanske det kan bli så här: Fadern befinner sig i himlen och vi önskar att hans rike ska komma på den dag som han har bestämt. Det är hans vilja som beslutar om detta, vi människor har inte den makten. Men vi kan be om att få ta del av det andliga brödet som vi behöver på den här stora Dagen, så att vi klarar av domen. Vi har gjort så gott vi har kunnat genom att be om förlåtelse för våra egna felsteg och att vi själva förlåtit de människor som gjort något felaktigt mot oss. Nu när vi står där, i en utsatt position, ber vi om barmhärtighet och att vi inte ska skickas till helvetet. Så avslutas bönen med ännu en bekräftelse om att makten finns i guds händer och vi erkänner det och underställer oss den i all evighet. Vi läser dessutom bönen tillsammans, som en kristen gemenskap, en bön som visar att vi alla erkänner guds allsmäktighet, och att vi som en kropp hoppas på en barmhärtig dom och en öppning in till guds rike. Då uppdagas för mig en annan dimention och djup i bönen som jag inte riktigt har förstått tidigare.
En fras som jag har funderat över är "och inled oss icke i frestelse utan fräls oss ifrån ondo." som nu är ändrad till "Och utsätt oss inte för prövning, utan rädda oss från det onda". Såsom jag hittills har förstått det, är att jag gärna kan be om att gud låter mig slippa möta och eventuellt falla för frestelser, men däremot förstår jag inte varför jag skabe om att slippa prövningar. Det är ju något som ingår både i det dagliga livet och i det mänskliga livet i stort och som kan leda till något gott. När jag har ställt denna fråga har jag fått svaret att man ska tolka det eskatologiskt, att det handlar om prövningen på den sista dagen, då domen ska falla över var och en av oss. Det svaret har inte hjälpt mig, eftersom bara två rader tidigare har vi bett om det bröd som vi behöver för dagen, som är en mycket konkret bön med korttidsaspekt och inte alls eskatologisk i mina öron. Detta stora hopp mellan tidsperspektiv så tätt inpå varandra går inte ihop för mig.
Men nu, efter att ha konsulterat professor emeritus Birger Olsson, tror jag att jag kan förstå det hela lite bättre. Vi får se om jag lyckas reda ut det. Det grekiska ordet som har översatts med frestelse och prövning betyder prövning eller test som gud gör mot oss människor i syfte att testa vår relation till honom, precis som han testade Jesus i öknen. Ordet har aldrig funnits med betydelsen att leda in någon i synd eller att locka med frestelser. Det är människans och guds relation som är i centrum och det att den som som vi ber gud om att inte pröva, särskilt inte på den yttersta dagen, då vi hoppas på att bli förlåtna för alla de gånger som vi har vänt ryggen mot gud och inte prövade en gång till, så att vi verkligen kan få komma in i hans himmelrike.
Om vi läser hela bönen som at den handlar om denna domens dag, och inte hoppar emellan en konkret läsning och en mer bildlig, eskatologisk läsning, så kanske det kan bli så här: Fadern befinner sig i himlen och vi önskar att hans rike ska komma på den dag som han har bestämt. Det är hans vilja som beslutar om detta, vi människor har inte den makten. Men vi kan be om att få ta del av det andliga brödet som vi behöver på den här stora Dagen, så att vi klarar av domen. Vi har gjort så gott vi har kunnat genom att be om förlåtelse för våra egna felsteg och att vi själva förlåtit de människor som gjort något felaktigt mot oss. Nu när vi står där, i en utsatt position, ber vi om barmhärtighet och att vi inte ska skickas till helvetet. Så avslutas bönen med ännu en bekräftelse om att makten finns i guds händer och vi erkänner det och underställer oss den i all evighet. Vi läser dessutom bönen tillsammans, som en kristen gemenskap, en bön som visar att vi alla erkänner guds allsmäktighet, och att vi som en kropp hoppas på en barmhärtig dom och en öppning in till guds rike. Då uppdagas för mig en annan dimention och djup i bönen som jag inte riktigt har förstått tidigare.
Vår Fader
Vår Fader, du som är i himlen.
Låt ditt namn bli helgat.
Låt ditt rike komma.
Låt din vilja ske, på jorden så som i himlen.
Ge oss idag det bröd vi behöver.
Och förlåt oss våra skulder,
liksom vi har förlåtit dem som står i skuld till oss.
Och utsätt oss inte för prövning,
utan rädda oss från det onda.
Ditt är riket,
din är makten och äran,
i evighet.
Amen.
Låt ditt namn bli helgat.
Låt ditt rike komma.
Låt din vilja ske, på jorden så som i himlen.
Ge oss idag det bröd vi behöver.
Och förlåt oss våra skulder,
liksom vi har förlåtit dem som står i skuld till oss.
Och utsätt oss inte för prövning,
utan rädda oss från det onda.
Ditt är riket,
din är makten och äran,
i evighet.
Amen.
(Matteus 6:9-12, ekumenisk översättning av Herrens bön)
Fader vår
Fader vår som är i himmelen.
Helgat varde ditt namn.
Tillkomme ditt rike.
Ske din vilja, såsom i himmelen
så ock på jorden.
Vårt dagliga bröd giv oss idag,
och förlåt oss våra skulder,
såsom ock vi förlåta dem oss skyldiga äro,
och inled oss icke i frestelse
utan fräls oss ifrån ondo.
Ty riket är ditt och makten och härligheten
i evighet.
Amen.
Helgat varde ditt namn.
Tillkomme ditt rike.
Ske din vilja, såsom i himmelen
så ock på jorden.
Vårt dagliga bröd giv oss idag,
och förlåt oss våra skulder,
såsom ock vi förlåta dem oss skyldiga äro,
och inled oss icke i frestelse
utan fräls oss ifrån ondo.
Ty riket är ditt och makten och härligheten
i evighet.
Amen.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)