Jag hade ärenden till dagis, polisen och skolan. Ingen frågade något eller kommenterade. Själv var jag löjligt medveten om att jag såg annorlunda ut och att jag sände ut signaler som jag inte är van vid. Hur beter man sig till exempel när man möter en annan kvinna med slöja? Blinkar lite, för att man tillhör samma gäng? Eller är det uppenbart att jag är utklädd/falsk?
Anledningen var det sk hijabupproret. Jag har tidigare tänkt på att prova hur det är att bära slöja, men inte riktigt kommit mig för, så det här uppropet gjorde att det blev av.
Idag var det en dagisfröken som tog upp, att hon hade velat fråga, men inte riktigt vågade. Trodde att jag kanske hade konverterat. Men senare hade hon också hört om uppropet och förstod vad jag ville säga. Människor bör kunna visa sin religiösa identitet offentligt utan att behöva bli misshandlade för det. Även jag vill kunna bära mitt kristna kors synligt och ändå mötas med respekt.
Kanske gör jag om det, vi får se.
Sverige, bibeltolkning och kvinnans hår.
Bilden nedan är tagen 1913 och är publicerad i boken "Äventyret Sverige". Att gå med utsläppt hår, särskilt som gift kvinna skulle nog ha varit mycket uppseendeväckande då. Men att bli misshandlad för att man hade sjal/huckle på sig för att täcka håret var nog däremot ovanligt.
Paulus tycker att kvinnan ska täcka sitt hår när hon profeterar i kyrkan och att hon i övrigt inte bör ha alltför överdådiga frisyrer i syfte att visa upp sig.
Luther mildrar detta och tycker att kvinnor är goda kristna även om de inte täcker sitt hår, bara det inte stör eller sårar någon i den övriga församlingen för mycket.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar