Två avgrunder

Mitt i allt roligt så kan man mötas av motgångar och besvikelser. Det bli helt enkelt inte riktigt som man har tänkt sig.
Då kan man ta till olika sätt att trösta sig och finna kraft igen.
Idag läser jag ur Stinnissens bok idag är Guds dag, för den 18 september:
Det finns två avgrunder: avgrunden av vår vanmakt och avgrunden av Guds barmhärtighet. Dessa två avgrunder svarar mitt varandra. Guds barmhärtighet kan bara visa sig om den framkallats av människans vanmakt, hennes erkända vanmakt.
Gud kanske placerar dig i en situation som fullständigt förstör all den säkerhet och trygghet som du dittills levt i. Då drivs du till att söka ebb ny säkerhet, ett djupare fundament, en klarare insikt i Gud.
När omständigheterna avslöjar din oförmåga att förverkliga dina drömmar och uppnå din längtans mål, då ligger de båda avgrunderna öppna inför dig. Hopplösheten du erfar inför din oförmåga blir vägen till det sanna hoppet: Gud är mitt enda hopp, han skall göra det jag inte förmår. Han är ömhet och barmhärtighet, och barmhärtighet har en förkärlek för allt som är litet och vanmäktigt.
När du accepterar din fullständiga maktlöshet kan Gud visa dig det oändliga djupet av sin allmakt.
Men erfarenheten av din oförmåga gör du först när du förgäves försökt göra allt du kan. Om du använt dina krafter för att gå framåt steg för steg, kommer till sist den stund då du inte kan ta ett enda steg vidare. Då är ögonblicket inne för dig att kasta dig ut i Guds avgrund.

Det får bli min meditation ikväll.
Med en önskan om att du har en fin tid framför dig.

Stinissen,1994, Idag är Guds dag, Libris förlag, Örebro