Kristendomen är paradoxernas religion. Nu läser jag om hur viktigt det är med syndakännedom, man ska känna sin mänskliga synd så mycket att man blir förkrossad. Då först är man redo för att ta emot Jesus och den oändliga nåden. Och kännedomen om att allas våra synder blev förlåtna på korset. Vi behöver inte göra något mer. Det enda är att tro, lära känna våra synder, uppriktigt be om förlåtelse för dem och att ta emot förlåtelsen. Och så ska vi följa Guds lagar till punkt och pricka, men inte för att vi är tvungna, utan för att vi älskar att göra det.
Det var lite om hur jag tolkar Luther och Rosenius på detta tema. Hjälp mig gärna om jag har missförstått något.
bra där! :) kort och koncist,, God bless
SvaraRadera