Igår kväll var min idol på besök i min församling. Martin Lönnebo var inbjuden för att tala om tystnadspärlorna i frälsarkransen, som en del av frälsarkransveckan i Tunaberg. Biskop emeritus Martin är en fröjd att lyssna på, en människa som sänder ut sin andliga kraft till sina medmänniskor och ger oss själavård med sin blotta närvaro. Jag satte mig så nära som jag bara kunde under föredraget!
Martin prästvigdes för 60 år sedan och då var förhållandet mellan ljud och tystnad något annat än idag. Det gäller det inre ljudet också, våra ständiga tankar, som, om vi inte låter dem vila ibland, aldrig ger dem möjlighet att sjunka in. I tystnaden kan vi öppna oss och lyssna till Gud, både med och utan inre ord. Ibland tar det tid, men det går! Och det gör oss gott.
Efter föredraget var det många som ville få hans dedikation i sina böcker. Martin sade att han har fått en förfrågan om att skriva en biografi. Han tvekar lite, men har i alla fall satt en titel på en presumtiv bok: "Jag är ingenting, men i det stora hela är jag allt".
Tack Martin Lönnebo, för den du är, för det du ger och för den vishet som du förmedlar.
Tack Martin Lönnebo, för den du är, för det du ger och för den vishet som du förmedlar.
läs mer här, om du vill: Frälsarkransen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar