Dans och rörelser

Just nu är jag i Hälsingland på en stiftsgård. Vi är ett gäng kyrkotanter som ägnar oss åt att bland annat be och sjunga psalmer med hjälp av rörelser och dans. Det är fint. Och så skönt att få kommunicera med Gud med hela kroppen som komplement till tankar, sånger och ord. Jag har ingen bild på när vi dansar, men på gårdens välkomstord, på vår dansfröken (Maria Oldsberg-Huusko) och från kapellet.

Starstruck

 

Igår kväll var min idol på besök i min församling. Martin Lönnebo var inbjuden för att tala om tystnadspärlorna i frälsarkransen, som en del av frälsarkransveckan i Tunaberg. Biskop emeritus Martin är en fröjd att lyssna på, en människa som sänder ut sin andliga kraft till sina medmänniskor och ger oss själavård med sin blotta närvaro. Jag satte mig så nära som jag bara kunde under föredraget!

Martin prästvigdes för 60 år sedan och då var förhållandet mellan ljud och tystnad något annat än idag. Det gäller det inre ljudet också, våra ständiga tankar, som, om vi inte låter dem vila ibland, aldrig ger dem möjlighet att sjunka in. I tystnaden kan vi öppna oss och lyssna till Gud, både med och utan inre ord. Ibland tar det tid, men det går! Och det gör oss gott.

 

Efter föredraget var det många som ville få hans dedikation i sina böcker. Martin sade att han har fått en förfrågan om att skriva en biografi. Han tvekar lite, men har i alla fall satt en titel på en presumtiv bok: "Jag är ingenting, men i det stora hela är jag allt".
Tack Martin Lönnebo, för den du är, för det du ger och för den vishet som du förmedlar.

 

läs mer här, om du vill: Frälsarkransen.

Tenta och en pokal

Nu är kursen om Markusevangeliet slut. Vi skrev tenta idag och det gick nog bra för oss alla i klassen. Själv har jag en uppgift kvar, som jag inte han med inom kurstiden och det är att skriva en interpretationen av tre verser i evangeliet. Analysen av dessa tre verser ska sammanfattas på ca 8 sidor. Jag ska börja imorgon.

Och en annan sak. Enligt en tradition på Johannelund så får den student som var bäst på tentan på första kursen i grekiska en vandringspokal. Det är förstås en stor ära att bli tilldelad denna. I år valde pristagaren att låta pokalen pryda vårt klassrum tills nästa år, när den vandrar vidare. Se bild. I bakgrunden har en student tecknat på vita tavlan för att lära sig de grekiska orden för olika kroppsdelar.

Prokrastinera

När man vill undvika att plugga kan man ägna sig åt olika saker istället. Prokrastin äera tror jag att det heter, med reservation för stavningen. Igår roade jag mig med att ta kort på mig själv. Så här blev det.

En bibelvers om vishet

Visheten från ovan däremot är ren, men dessutom fridsam, försynt och foglig, rik på barmhärtighet och goda gärningar, omutlig och uppriktig.
Jakobsbrevet 3:17

Läroböcker

Kursböckerna som  jag använder just nu består av Bibeln från olika tider. Två från trehundratalet, en från artonhundratalet, två från olika årtionden på nittonhundratalet och till sist en från år 2000. Med dessa vid min sida försöker jag översätta grekiska till svenska i Markusevangeliet. Det går långsamt, men ändock framåt.
På måndag är det tenta och då får vi inte tjuvkika i någon bibel när vi översätter. Men ibland händer det ju att man känner igen verserna och vet vad de handlar om...

Inger Svensson, kvinnlig präst

Häromkvällen såg jag en dokumentär om Inger Svensson,  den första kvinnliga prästen i Växjö stift. Det är ett livsöde som berör. Hon blev starkt motarbetad på grund av sitt kön och verkade få ta kritiken, hoten och utfrysningen själv. Hon hade några personer inom kyrkan som stöttade henne, men riktiga vänner hade hon nog mest utanför kyrkan. Redan tidigt tog hon till flaskan och hennes alkoholmissbruk höll i sig under hela hennes liv och kanske var det det som till slut gjorde att hon dog alltför tidigt.
Dokumentär om Inger Svensson

Beslutet att tillåta kvinnor att vigas till präster var ett politiskt beslut på femtiotalet, och inte förankrat överallt inom kyrkan. Det fanns ingen enighet om hur guds ord huruvida kvinnor får tala i församlingen eller inte bör tolkas inom Svenska kyrkan. Och efter beslutet att kvinnor har rätt till att få sina kall till prästämbetet prövade av kyrkan, så lämnades både kvinnorna och deras motståndare åt sina öden. De som känt sig överköra av beslutet fick hantera sin frustration på sitt sätt, och kvinnorna fick lösa de situationer, de konflikter och de problem som de mötte i sina respektive församlingar var och en för sig.
Jag kan inte riktigt sätta mig in i hur det kan ha varit och jag vet alldeles för lite om själva processen kring kvinnoprästfrågan för att kunna uttala mig om några detaljer. Men jag står i tacksamhetsskuld till de kvinnor som gått före mig, som följt sitt kall till att bli präst vad det än behövde kosta dem. De och de som stöttade dem har banat väg för mig och mina systrar idag. Tack!

Häromdagen hörde jag ett mycket bra radioprogram om hur ogillandet av en företeelse kan drabba en enskild person som gör något för första gången i samhället. I slutet av programmet ger rasisten en uppriktigt menad ursäkt till den tjej som blev utsatt av hans och 4000 andra svenskars nedsättande kommentarer. Jag undrar om de kvinnliga präster som fick utså trakasserier under 60-talet har fått en bön om förlåtelse från sina förföljare.

Svart Lucia
Svart lucia är berättelsen om Astrid Cederlöf, den adopterade flickan som 14 år gammal blev trakasserad och mobbad – för att hon var lucia i tv. För första gången berättar hon om hur det var att bli kallad för ”negerlucia” och ”kolsvart” på nätet.
Det är också historien om två SD-väljare som skrev ut sin upprördhet över tv-sändningen på sidan Avpixlat. Nu, ett år senare, läser de sina kommentarer igen och ser dem i ett annat ljus.

kahlil gibran om undervisning

Idag för vi meditera över Kahlils visdomsord om utbildning, kunskap och inlärning

 "Ingen kan uppenbara för er något annat än det som redan ligger slumrande i gryningen av er kunskap. Den lärare, som vandrar i Templets skugga bland sina lärjungar, ger inte av sin visdom utan snarare av sin tro och sin kärlek. Om han är i sann mening vis, bjuder han er inte att stiga in i sin visdoms boning, utan leder er till tröskeln av er egen själ.
Astronomen kan ge er av sitt vetande om rymden, men han kan inte ge er av sin förståelse.
Sångaren kan återge den rytm varav rymden är full, men han kan inte ge er den lyhördhet som förmår kvarhålla rytmen eller rösten som återger den.
OM den som är begåvad med talens vetenskap kan berätta för er om måttens och viktens värld, men han kan inte leda er dit. Ty en människas klarsyn kan ej låna sina vingar till en annan.
Och liksom var och en av er står ensam inför Gud så är han också ensam i sin kunskap om Gud och i sin förståelse av jorden."

oro

Hm,
det är inte så lätt det här med att blogga. Ibland har jag så mycket att göra och tänka på, så att jag är helt slut när jag väl kommer på att ska skriva något. Eller så har det inte hänt någonting och jag känner att jag inte har en enda tanke som är värd att dela med någon annan.

Just nu försöker jag att sakta ner på studietakten något, för att hinna med att återhämta mig också. Det gör förstås att jag ligger efter med studierna och att  restuppgifterna samlas på hög. Det är ju lite dubbelt, eftersom de där uppgifterna måste göras någon gång i framtiden och det går åt lite energi för att oroa mig över det. När ska jag hinna? Kommer jag att klara av mina studier inom utsatt tid?
Det är inte lätt att vila! Hur får man egentligen energi?

Bloggen får nog vila ett tag också. Vi ses så småningom!