Rosenius 200 år

Idag och i morgon är det stort födelsedagskalas på Johannelund!
Rosenius hyllas av namnkunniga forskare   och fans.
Dagens sensmoral: man blir en bättre, sannare och mer kristen människa med Rosenius som själavårdare.

Studierektor Åsa Granath vid bokbordet

Några av deltagarna under konferensdagarna

Affisch på födelsedagsbarnet.

Humor på Johannelund

Tre affischer på anslagstavlan på Johannelund.

Toalettlektyr

Bara på en toalett där teologer pluggar!?

ny termin/ homiletikvecka

Så startade den nya terminen på Johannelund i tisdags med en härlig inledningsgudtjänst, då vi bland annat fick hälsa de nya studenterna välkomna. Sedan satte den årliga homiletikveckan igång, denna gång med temat Att predika för barn. Man kan konstatera att det finns många eldsjälar som tar barnens andliga behov och frågor på allvar. Och det finns bra material att använda sig av, som tilltalar både barn och vuxna och tar tag i de existentiella frågorna och visar på Jesus och hur vi kan följa honom.

Tyvärr hann jag bara med två dagar på den nya terminen innan jag däckade i den första höstförkylningen. Riktigt trist. Så ny ligger jag här i soffan hemma och undrar hur roligt och intressant mina medstudenter har det idag.

Gud, ta hand om oss sjuka idag, så att vi snart kan ta del av den undervisning eller det arbete som var planerat. Och var med dem som nu börjat universitet, skola och dagis och ge dem en fin start på hösten. Tack för din närvaro, tack för din omsorg.
Amen

Homiletikvecka 26-29/8 2014

Barn och gudstjänst

 

Höstens homiletikvecka handlar om barn och förkunnelse, barn och gudstjänst. Programmet tar upp grundläggande frågor om barn och tro. Hur man kan tänka och göra för att dela och förmedla tro till och med barn. Föreläsarna kommer från när, norr, väster och Norge; från Oslo, Karlstad, Stockholm, Örnsköldsvik och Uppsala, med förankring i Den Norske Kirke, Svenska kyrkan/EFS och EFK. I slutet av veckan blir det kreativt tänkande och görande i workshops.

Vi tror att det blir en mycket spännande, givande och - inte minst - viktig vecka för blivande församlingsarbetare.

Vänliga hälsningar

Planeringsgruppen
Sebastian Holmgren, Maria Helenelund, Lena Harris och Maria Lindberg

PROGRAM

Tisdag 26/8	13.15-14.45	Jesus + barna = sant Odd Ketil Sæbø
	15.15-16.00	Forts. Jesus + barna = sant Odd Ketil Sæbø
Onsdag 27/8	8.45-9.00	Morgonbön Maria Lindberg, Sebastian Holmgren
	9.00-10.00	Draget Magnus Lennartsson
	10.00-10.30	Fika
	10.30-12.00	Barnens katedral Börje Axelsson m.fl.
	12.00-13.15	Lunch
	13.15-14.45	Skatten Nanne Näslund
	14.45-15.15	Fika
	15.15-16.15	Panelsamtal Magnus Lennartsson, Maria Furusand, Nanne Näslund, Börje Axelsson. Moderator: Sebastian Holmgren
Torsdag 28/8	8.45-9.00	Morgonbön Maria Lindberg, Sebastian Holmgren
	9.00-10.00	Ge hopp och verktyg- Bibeln för en ny generation Olof Brandt
	10.00-10.30	Fika
	10.30-11.20	Ge hopp och verktyg- Bibeln för en ny generation Olof Brandt
	11.30-12.00	Sången som budskapsbärare Maria Smeds
	12.00-13.15	Lunch
	13.15-14.45	Workshop Magnus Lennartsson, Kajsa Nordenstorm, Tommy Mellberg, Maria Smeds m.fl.
	14.45-15.15	Fika
	15.15-16.45	Forts. Workshop
Fredag 29/8	8.45-9.00	Morgonbön Maria Lindberg, Sebastian Holmgren
	9.00-9.40	Presentation Grupp 1 och 2
	9.45-10.00	Utvärdering
	10.00-10.30	Fika
	10.30-11.10	Presentation Grupp 3 och 4
	11.20-12.00	Presentation Grupp 5 och 6

avslutningar och fester

Det händer mycket de fem sista veckorna på vårterminen. Varje år. Förutom att man ska hinna klart med själva studierna före vissa datum, så överhopas man av olika slags avslutningar. Med tre barn, så blir det många pic-nics, uppvisningar, utflykter och lekkvällar. En dotter fyller år mitt i allt detta också, och hon ordnade ett 80-talskalas för sina vänner den 5 juni. Samma dag hade vi avslutningsgudtjänst på Johannelund, där vi fick många kloka ord med oss inför sommaren och den dagen hade yngsta dottern dessutom avslutning på dagis, med tårta, sång, dans och föräldrateater. Mycket fika blev det! :-)
Det är en sådan kontrast till vinterhalvåret, då åtminstone jag inte hade något socialt liv alls utanför familj, kyrka och studier, till dessa roliga, intensiva veckor när man ska hinna grilla med alla, och grannbarnen springer mellan husen och studsmattorna.
Jag försöker fokusera på att vara tacksam för allt detta goda och för kontrasterna som återkommer med viss rytm i livet.

Slipsonsdag

På Johannelund har det under året vuxit fram fenomenet slipsonsdag,  vilket helt enkelt betyder att man har slips på onsdagar. 
Personligen vill jag gärna vara en del i denna tradition och gemenskap. För några veckor sedan köpte jag en ljusblå skjorta och så gick jag hem och provade den och alla min mans slipsar,  både till byxor och kjol. Men det blev inte bra. Hur jag än försökte så blev jag inte alls lika snygg som mina manliga vänner i detta plagg!
Nu försöker jag komma på en kvinnlig variant på slipsonsdag och jag har tagit bort höga-klackar-onsdag (för det ekar så i biblioteket) och kjolonsdag (för det är så svårt att cykla med, särskilt på vintern). Kvar blir blusonsdag eller skarf-onsdag. Kanske får det bli en kombination av dessa...

teologiska PM

Så sitter jag här igen och luktar på böckerna.
Inte så inspirerad. Fyra PM väntar på att bli skrivna; ett om anden i Galatien, ett om Rosenius syn på guds ande, på Jesus som dött för alla och på Gud, den underbare. Efter dessa ämnen ska jag sammanfatta min och svenska kyrkans tro i en hemtenta.
Just nu är jag mest trött och gnällig. Jag inväntar inspiration från den heliga ande, så att jag kan skriva om henne så rättvisande som möjligt...

Kaffet dukat!

På Johannelund har vi ett rullande schema bland studenterna för att fixa morgonfikat. I dag är det min tur.  Vi har två separata kassor: en där man betalar  några kronor före själva kaffet och en där man kan lägga en valfri summa till kyrkans missionsarbete. 

Det blev en hel del i dagens "kollekt"!

Som balans, så visar jag en bild på hur jag har det när jag inte fikar också...

Hemafton

Förra veckan var jag med på min första hemafton här på Johannelund. Det är tydligen en tradition från Johannelunds tidigaste år (150 år sedan) som fortfarande håller i sig. Studenter och lärare äter middag tillsammans och har roligt ihop. Det är alltid samma maträtt som lagas, en etiopisk peppargryta (eftersom Etiopien är det land där EFS har starkast missionsband till). Man samlar alltid in pengar till missionen, för det mesta genom en missionsauktion, dit man får ge saker och sedan köpa tillbaka dem dyrt! :-)
Hemafton ordnas två gånger per termin och det är ett rullande schema på vilken klass som håller i det. Självklart ska kvällen också innehålla en del spex och lärarna förväntas bjuda på sig själva och tåla att bli imiterade, och så avslutas kvällen med en andakt med bön och psalmsång.

I torsdags var kvällens höjdpunkt när två exegetiklärare skulle få framföra afrikansk dans under ledning av en av eleverna på bibelskolan. Herrarna kämpade tappert med att vicka på höfterna, rulla med axlarna och snurra runt i (o)takt med musiken. Resten av oss lät oss bli roade och jag måste erkänna att det var ett tag sedan jag skrattade så mycket.

Tenta och en pokal

Nu är kursen om Markusevangeliet slut. Vi skrev tenta idag och det gick nog bra för oss alla i klassen. Själv har jag en uppgift kvar, som jag inte han med inom kurstiden och det är att skriva en interpretationen av tre verser i evangeliet. Analysen av dessa tre verser ska sammanfattas på ca 8 sidor. Jag ska börja imorgon.

Och en annan sak. Enligt en tradition på Johannelund så får den student som var bäst på tentan på första kursen i grekiska en vandringspokal. Det är förstås en stor ära att bli tilldelad denna. I år valde pristagaren att låta pokalen pryda vårt klassrum tills nästa år, när den vandrar vidare. Se bild. I bakgrunden har en student tecknat på vita tavlan för att lära sig de grekiska orden för olika kroppsdelar.

grekiska och Rosenius

Nu har vi kommit lite framåt i grekiskan och kan översätta meningar som ordagrant kan lyda:
"Josef, mannen hennes, en rättfärdighets [man] vara och inte väljande henne kommer att skämma ut, han önskade i hemlighet lösa banden från henne."
Ja, sedan gäller det att få någon vettig svenska från dessa ord. Men man anar ju i alla fall vad det handlar om. Maria är med barn och det är inte hennes trolovade som är far till det. Så han vill skilja sig i hemlighet från henne för att inte dra vanära över henne.

Parallellt läser vi litteratur av Rosenius, som är en förgrundsgestalt till bildandet av Evangeliska fosterlandsstiftelsen. Han var en fantastisk predikant och själavårdare på sin tid. Hans teologi är stundtals briljant och modern och otroligt uppbyggande även för en människa på 2000-talet, men ibland använder han bilder och begrepp som vi inte alls pratar om idag.

Han pratar om Gud, den underbare som både sänder oss lycka och olycka. Allt har en mening. Han talar om vikten av att varje dag arbeta med sin syndakännedom, och att det inte är förrän vi är totalt förkrossade som vi fullt ut kan ta emot Guds nåd (om jag nu har förstått honom rätt).

Vi blandar inlärning av tex materialets genitiv, perifrastiskt particip med att diskutera vår upplevelse och definition av frälsning och dopteologi. Det är faktiskt mycket bra komplement till varandra, men de kräver också en hel del av oss.

homiletikveckan till ända

Första veckan har gått och den har varit mycket intensiv.
Vi har fått lyssna till många fina och själavårdande talare på temat själavård i predikan. Några har haft mer fokus på själavård, människans psykologi och andra mer på predikan och församling. det jag kommer att minnas av dessa dagar är den värme och omsorg om oss som talarna hade. De är goda föredömen för oss och visade oss sin ömhet, sin teologiska kunskap och sin genuint grundade tro på ett mycket tydligt sätt. Tack för det.
Några nedslag ur innehållen: Bo Brander citerade Heliga Birgitta med orden att en predikan ska vara enkel och med få ord, den ska ge kärlek till själarna och vara grundad i ordet. han poängterade också att jesus är sträng och ställer höga krav på oss, eftersom han tror på oss. Men har är samtidigt en öppen famn, full av nåd och förlåtelse.
Liselott J. Andersson pratade om hur man som officiant kan närma sig dem som sörjer. Att som präst vara den som bär de sörjande. och att det både finns ord som ger mycket för en sörjande, och det finns tystnad, som också är viktig och givande i vissa situationer.
Fredrik Broché pratade om vad som gör ont och gott med mig ut ett utvecklingspsykologiskt perspektiv och använde begreppet anknytning som grunden för hur en god predikan kan hantera de olika stadierna som människor befinner sig i under livets gång (till exempel, sårbar, övergiven, ensam, ångestfull). 
Birgitta Asa utgick ifrån att livets mening är hela relationer. Hela relationer med mig själv, mina medmänniskor, med Gud och med jorden. Problemen är att det kan finnas sår, synd, bundenhet och betryck som söndrar relationerna. Då gäller det att predika och förmedla helande, förlåtelse, frihet och befrielse.
Till slut så fick vi några handfasta tips från Hanna Lundkvist, och hon gav oss ett citate från Kahlil Gibran att ta med oss på vägen: Dela med dig av din tro och kärlek till andra, men bjud inte in dem till din egen visdoms boning utan till tröskeln av deras egen själ.
Det var en mycket fin och tänkvärd visdom.
Som slutkläm på veckan fick vi övningsuppgiften att framföra en själavårdande predikan på ca 12 minuter för våra med-studenter (i mindre grupper) och ge varandra konstruktiv kritik på dem.

Nu sitter jag och pustar efter detta och laddar om till nästa utmaning.
på söndag åker jag iväg på antagningskonferensen. Den som jag har haft framför mig i ett och ett halvt år, ska nu bli av. Jag uppskattar alla förböner under den tiden (1-3 september).

själavårdande homiletik

Så var äntligen terminen igång!
Efter en lång och härlig upptaktsgudtjänst och upprop i klasserna, så började vi med föreläsningar och övningar i predikokonstens själavårdande sidor. Idag var det mest introduktion, men i morgon kommer den katolska prästen Bo Brander att hålla i en föreläsning. Han är en mycket kompetent förkunnare och själavårdare. Detta ser jag verkligen fram emot!

Teologhumor

Bilden får tala för sig själv. Den är tagen på vår anslagstavla här på Jlund och gör inte anspråk på någon djupare innebörd. :-)

Bön och ande

Idag hade en kursare och jag ansvar  för morgonbönen på skolan. Nästa söndags tema är hjälparen kommer, och vi läste den evangelietext som hör till den söndagen (Johannes 16:23-33) där Jesus förklarar för sina lärjungar att den helige ande ska komma till dem när han själv är borta. Han säger också att de ska be i Jesu namn. Då kommer anden att ge svar och deras glädje bli fullkomlig. Även om de/vi också får lida på jorden så behöver vi inte vara oroliga, för  Jesus har besegrat världen och döden för vår skull.
Det var inte lätt för lärjungarna att förstå allt detta innan det skulle hända. Och även om de lovade honom trofasthet och sade att de till slut förstod vad han sade, så var det några som förnekade att de hade haft med Jesus att göra alldeles kort efter detta avskedstal.
Det är alltid lättare att vara efterklok och dömande mot andras handlande när man har facit i hand...

Låt oss be i Jesu namn och öppna oss för den heliga ande.
Låt oss be för våra familjer, vänner och bekanta som behöver stöd i livet just nu.
Amen

Invigning av Kafernaum

Studenternas fikarum har renoverats och både blivit vackert och inte lika bullrigt som förut. Stort tack till er som har planerat och genomfört detta!

PM, bön

Så sitter man här och ska skriva PM om sin tid som praktikant.
Tolv sidor ska det bli totalt. Just nu är inspirationen inte riktigt på topp, och arbetet går trögt. Kanske en kopp kaffe hjälper? I morgon ska fyra sidor lämnas in. En sida kvar....

Nu kom jag på vad jag kan göra istället! Om någon vecka har jag ansvar för morgonbönen här på Johannelund. Den kan jag förbereda. Temat är Bönen och texten är hämtad från Joh 16:23-33. Det är slutet på avskedstalet under den sista måltiden. Texten handlar mycket om att Jesus och Fadern är ett och att vi ska be i Jesu namn, så att våra böner blir hörda. Jesus har egentligen pratat länge och väl om detta redan, och nu säger de att de börjar att förstå vad han menar.

Hm, har jag någon bön som har blivit hörd och infriad i Jesu namn?

kyrkobilder på våldtäktstext

Idag lyssnade vi på en föreläsning om takmålningar i en fiskekyrka vid Höga kusten. Det var fyra olika bilder som var mer eller mindra unika, och de var målade på 1600-talet.
En av bilderna var hämtade från texten i 1 Mosebok kap 34, som handlar om när Jakobs enda dotter, Dina, blir våldtagen. Hennes pappa bryr sig inte så mycket om det, men hennes tolv bröder blir upprörda över att kungasonen i staden behandlar deras syster som en hora. Prinsen vill gifta sig med henne, och bröderna såger att det går bra om alla av manskön i staden låter omskära sig (bli judar). Det går prinsen med på. Den tredje dagen efter omskärelsen (när såret gör som mest ont) stormar bröderna in i staden och dödar alla män och rövar bort kvinnor och barn, och tar tillbaka sin syster.
En himla jobbig text, som jag har svårt att förstå vad den egentligen vill säga oss om Gud.
På 1700-talet tolkade man tydligen texten så, att Dina var fick skylla sig själv för att hon blev våldtagen, eftersom hon var nyfiken och gick hemifrån. Hon var också lat eftersom hon smet ifrån sina sysslor hemma. Man kan ana att predikan över bilden hölls till unga kvinnor, så att de skulle skydda sin oskuld bättre än Dina kunde göra.
Och ämnet är tyvärr högaktuellt än idag.
Efter redogörelser på detta tema mår jag ganska dåligt och behöver en stund för att komma tillbaka igen.

Första morgonbönen gjord!

Så har jag då hållit i en morgonbön på Johannelund för lärare och studenter.
Jag bad mycket innan, och det kändes som att Gud var med oss i andakten, bönerna och psalmerna. Förhoppningen var att någon skulle kunna ta till sig något av det jag sa, kunna känna igen sig, reflektera och kanske bli utmanad på något sätt.

Temat var Den kämpande tron och texten handlade om profeten Elia som kämpar för den judiska tron i Israel. Men när han får en dödsdom över sig utfärdad av drottningen, så flyr han ner till Juda rike och gömmer sig i öknen och ber om att få dö.
Jo, bland kämpar man med sin tro på sig själv och önskar att man fick försvinna och slippa allt det jobbiga som händer i livet. Det har hänt mig.
Elia fick då hjälp att ta sig ur detta genom att en ängel kom och gav honom mat, och sade åt honom att samla kraft och gå vidare.
Ja, ibland sänder Gud änglar i vår väg och vi får en puff vidare i livet. Det har hänt mig.
Vilka svåra stunder har du varit med om? Kom det någon ängel till dig?

Det var en kort sammanfattning av en 20 minuter lång andakt.
Iallafall kändes det bra, och några kom fram efteråt och gav uttryck för att budskapet hade berört dem. Tack!

liten tjej på Jlund

I dag var vi två snoriga tjejer från familjen som gick till Johannelund för att ha lektion i röst och gestaltning. Lilla Jojo, tvååringen, fick följa med och lyssna när vi, präststudenter, övade våra stämband och läste prefationer och evangelium på olika sätt. Det gick bra enligt övriga inblandade, och vi två var också nöjda, men ganska trötta efter förmiddagens lektioner.
Jojo passar bra in på Jlund eftersom hon är social och där hälsar alla tillbaka när hon ropar "hej, hej, jag Jojo!". Efter att hon hade hälsat på en av de manliga lärarna och pratat lite med honom, så kommenterade hon till mig: "fin gubbe.". Det tyckte jag var mycket sött.