Bilder från det heliga landet

Några slumpmässigt utvalda bilder från Jerusalem. Jag var där med 15 studiekamrater mellan den 17 och 26 mars 2015.

Västra muren på den manliga sidan, en torsdag morgon.

Gravkyrkans entre', efter en mässa. Två representanter för en muslimsk familj måste gå före de koptiska munkarna för att bana väg. Traditionellt är det så, eftersom de olika kyrkoinriktningarna har stridit med varandra genom tiderna. 

Detta är en kopia på ett 2000 år gammalt hälben genomborrad med en spik. Fötterna sattes alltså vid sidan om den upprätta pålen och spikades fast där på vardera sidan. 

En ortodox judisk pojke vid en port in till gamla staden. (Hans pappa står bredvid och spelar fiol.)

Jag själv utanför tempelmosken. Icke-muslimer för gå upp dit vissa tider på dygnet.

Vägskylt mellan Tiberias och Nasaret.

Reningkrukor av sten. Det var sådana krukor som Jesus använde då han förvandlade vatten till vin.

Två ortodoxa judar i korrekt klädsel.

En nunna utanför gravskyrkan.

Gränden som leder till gravkyrkan är kantad med soveniraffärer. 

Två vanliga muslimska kvinnor på marknad i Betlehem.

Önskedrömmer

Just idag önskade jag att askungens fe skulle komma till mig och trolla fram en lyxigare droska. Det var riktigt tungt, blött och svettigt att ta sig fram till dagis med cykel, vagn, barn, böcker och snöslask.
Men efter det äventyret kom jag fram till början av en annan dröm. På Fjellstedska stiftelsen har vi idag introduktion på en kurs om det heliga landet som även inkluderar en resa dit.

en fin händelse från i somras

Familjen åkte från Stockholm till Frankfurt, för att vara i Tyskland i tre veckor. Själva flygresan med tillhörande köer, byten och ovanligt hög stressnivå, så är vi till slut framme på Frankfurts flygplats, med bagage och kontrakt på bilen som vi ska hyra. Medan min man och 12-åringen går iväg och lämnar vårt bagage i hyrbilen, så ska jag köpa lunch till mig, 11-åringen och 4-åringen. Vi är mycket hungriga och trötta efter resan. Jag beställer en pizza, en tacotallrik och en burrito av en extremt sur tant. Men när jag ska betala så kan jag inte hitta plånboken och blir helt kall. Jag rotar runt i varje hörn, men den är borta. Jag tittar förtvivlat på tanten och säger att jag inte kan betala. Hon stirrar tomt och förorättat tillbaka. Många tankar far runt i huvudet på mig för att hitta på en lösning på situationen. Maten står i micron och värms, så det är svårt att avbryta själva köpet.
Plötsligt står en svart man vid min sida och frågar hur mycket min beställning kostar och jag svarar "på ett ungefär 250 kronor". Tanten säger det exakta priset (vilket var ännu mer) och mannen betalar.
Jag är så tacksam och samtidigt lite generad över att ta emot så mycket pengar från en främling. Jag tackar och lovar att min man ska betala tillbaka när han kommer, men mannen bara svarar att man måste ju äta, och så sätter han sig hos sin familj igen.
När jag har lugnat mig lite så letar jag igenom min ryggsäck och hittar till slut min plånbok på ett ställe där den inte brukar vara och jag erbjuder mannen att betala hans mat med mitt kort (eftersom jag inte har några kontanter). Han säger att de snart måste gå och inte ska ha något mer. Jag tackar honom igen och han svarar - tacka inte mig, tacka Gud.
Jag tackar Gud!
... Och tänker att nästa gång är det min tur att hjälpa någon ur en knipa.

Vykort från Ljusnan.

Här kommer ett vykort från Undersvik. Vi avslutade den första kursdagen med att ro kyrkbåt på Ljusnan. På bilden visar kaptenen hur vi ska hantera årorna. Det var en magisk afton.

gudtjänstkurs på Undersvik

Så var det nu dagen före resan till Undersvik, en av Uppsala stifts stiftsgårdar, där årets prästkandidater ska gå en tredagsrskurs om gudtjänsten, dess historia och innehåll, med tillhörande övningar. Det ska bli spännande och jag hoppas att vi får lite information inför antagningskonferensen i september också, så man mentalt kan förbereda sig på den.
Kanske blir det några dagars uppehåll i bloggandet medan jag är på kurs; jag har en känsla av att det kommer att bli mycket intensivt, schemat ser iallafall späckat ut!

Kyrkor

På fem dagar utomlands hinner man se några kyrkor. Nu har det inte varit en kyrkosafari, men det går helt enkelt att undvika att besöka några...