stilla veckan

För ca en timme sedan började stilla veckan och om en vecka börjar påsken. I morgon är det Palmsöndagen, då Jesus rider in på en åsna till Jerusalem. Där framme kan man ana tre kors. Denna vecka led många människor på olika sätt, Jesus på korset, Petrus som förråder Jesus, Pontius Pilatus som tvår sina händer, Judas Iskariot som efter sitt förräderi väljer att ta sitt liv, mfl. Men det är också delandets stora vecka. Jesus delar sin kärlek, delar bröd och vin som blir till hans kropp och blod. Vi kan alla tänka på detta och att vara extra givmilda denna vecka, särskilt till dem som lider på olika sätt idag, både nära och fjärran.

Paulus födslovåndor

Den kurs som jag nu läser handlar om Galaterbrevet och det språk som Paulus använder när han vill förklara för församlingen i Galatien att de inte ska omskära hedningar innan de kan bli kristna, utan att det är genom dopet som vi alla blir ett i Kristus vara sig vi har bakgrund som judar, greker, slavar eller som fria män och kvinnor. Den bok som vi läser av Eastman, fokuserar på Paulus relationella språk och hans moderliga metaforer för att förklara och motivera Galaterna att tro på evangeliet om Kristus och stå fast i det.
 En lektion ägnade vi helt åt versen: 4:19, som i bibel 81 översätts med "mina barn, som jag än en gång måste föda med smärta till Kristus har förkroppsligats i er" och i översättnigen från 1917 lyder "I mina barn, som jag nu åter med vånda måste föda till livet, intill dess att Kristus har tagit gestalt i eder!. Min egen, lite mer bokstavliga tolkning bli så här: "Mina barn, för vilka jag igen är i födslovåndor tills Kristus tagit gestalt i er."
 Vår diskussion handlade om ordet födslovåndor och hur man översätter det och varför Paulus använder en så exklusivt kvinnlig metafor om sig själv, som man. Och använder vi idag ordet födslovåndor i svenskan, eller måste vi skriva om det till att föda i smärta? Skulle man kunna säga att han hade värkar? eller sammandragningar? Är det själva arbetet (eng: "labor") som han syftar till eller krystningarna under utdrivandet av fostret? Ja, ja det är nördigt, och det är ju en metafor för en andlig förlossning, men det är ganska kul att diskutera!

Kamomilla uppförd!

Häromkvällen spelade vi upp vår pjäs om rövarna Kasper, Jesper och Jonatan för släkt och vänner. På den första bilden syns några av kulisserna, polis Bastians hus, Tobias torn och bagarens bageri. I förgrunden står Marie-Louise, som spelar fröken tant Sofie och bredvid henne står Laura, som äter ansvarig för kulisser och kläder. På den andra bilden kan vi se överkonstapel Bastian, slaktaren och bagaren. På den tredje bilden sys jag själv i full färd med att berätta hur fröken tant Sofie blir bortrövad i sin hängmatta av rövarna.

Precis som det bör vara, så gick genrepet riktigt, riktigt dåligt, och själva föreställningen gick mycket bra! I kväll ska gruppen träffas för sista gången den här terminen och prata om hur vi upplevde vårt framförande. 

Som teologstudent kan jag inte undgå att notera att det i vår grupp också finns andra med teologisk bakgrund, genom en pensionerad präst, ett prästbarn och två prästbarnbarn.! 

Pjäsen har ett fint budskap: att inte döma andra, utan att ta tillvara varandras styrkor och gåvor. Och att ge varandra gåvor och fester! 

 

Kaffet dukat!

På Johannelund har vi ett rullande schema bland studenterna för att fixa morgonfikat. I dag är det min tur.  Vi har två separata kassor: en där man betalar  några kronor före själva kaffet och en där man kan lägga en valfri summa till kyrkans missionsarbete. 

Det blev en hel del i dagens "kollekt"!

Som balans, så visar jag en bild på hur jag har det när jag inte fikar också...

Jungfru Maria

Jag gick just förbi en tavla med Maria, Jesus och änglarna Gabriel och Mikael. I går var det hennes bebådelsedag och det var fest i kyrkan!
Maria är både en tuff och en ödmjukhet tjej. Om vi får tro evangelisternas utsaga om bad hon svarar ängeln när hon går beskedet om att hon ska bli gravid och föda guds barn, så har hon någon praktisk fråga och sedan ett accepterande av situationen. Hon varken funderar på om hon "duger" för detta stora eller håller sig för "förmer" än andra.