Domsöndagen brukar vara en lugn tillställning, lite som senhöstens motsvarighet till långfredagen. Den sista söndagen på kyrkoåret då vi kan sammanfatta vad som hänt och ta sats för det som komma skall. Nu börjar snart adventstiden med väntan på (och fasta inför?) det stora Födelsedagskalaset!
I den högmässa jag var på idag, var det dock inte någon ödesmättad stämning, vi sjöng många fina psalmer tillsammans, och min yngsta dotter valde att dansa loss till preludiet "Alle mussen sterben" (alla måste dö) av Bach.
I år kommer jag att vänta både på jul, mitt antagningsbesked och så småningom att få börja plugga. Och magkänslan är fortfarande mycket god.
kram så länge!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar