Annika Borg skriver bla om bibelns tillkomsthistoria, vilka böcker hon skulle välja att ha med i sin bibel och olika gudsbilder som finns i bibeln. Jag blir verkligen sugen på att läsa både GT och NT igen, med andra ögon. Med mer reflektion och lite mer kunskap än sist. Och jag längtar tills studierna och själavården sätter igång. Jag vill verkligen diskutera hur min tro påverkas/mejslas ut av det jag läser.
I ett kapitel ställer hon frågan: kan man vara kvinna och kristen? och lite senare: kan man vara kvinna och religiös överhuvud taget, eftersom alla religioner är patriarkala och osynliggör kvinnor eller kräver deras underordning.
Puh, det är tydligen svårt fortfarande att vara kvinna och ens tänka tanken på att bli präst. Det är mycket man måste ta ställning till. Ska jag acceptera den manliga normen, leta efter de få kvinnotillvända texterna eller ge upp och vända om?
Att vara med och förändra känns mest tilltalande om jag vore i dina kläder. Det måste även finnas användning av begreppet människa när man talar om dessa frågor. I det ordet förenas könen och skillnaderna är, tror jag, konstruerade hjärnspöken som mannen genom historien skapat mer eller mindre medvetet för att förminska kvinnan. Men jag tror vi i grund och botten kämpar med samma problem av litenhet och osäkerhet oberoende kön. Vi känner oss alla missförstådda till mans (!). Samtidigt är det väl oftast kvinnan som är traditionsbärarna? Vi går verkligen med andras byk och binder ris för rygg. Som kvinna kan vi även lära av mannen att ta mer plats. Inte kommer det makt gratis. Som exempel har kvinnan aldrig fått rösträtt. Hon kämpade fö den! Du får sr dig som en förkämpe som kanske kan ge den moderna kvinnan hennes rättmätiga plats i kristendomen i Sverige idag.
SvaraRadera