Idag hade vi en temadag på Johannelund om samer och den svenska kyrkan. Det handlade lite om samerna som folk och om hur vi kan kontextualisera den evangeliska tron i den samiska kulturen. Fyra av fem talare har samiskt påbrå och fyra av dem är präster. Det var en mycket intressant och, för mig, känslomässigt stark, dag. Det är hemskt att bli påmind om hur det svenska samhället har behandlat samer genom att bla osynliggöra dem, rasbestämma dem, tvångssterilisera dem, ta land och vatten ifrån dem och tvångsförflytta dem. En del saker har gjorts i välvilja och i okunskap och det mesta har lett till djupa sår hos individer och hos grupper inom det samiska samhället.
Nu, sedan några år görs trevande försök att komma tillrätta med tidigare synder som svenska kyrkan har begått genom historien. Det har börjat ett försoningsarbete för att lyfta fram de oförrätter som kyrkan har begått, be om ursäkt för dem, samarbeta med sametinget och låta individuella samer komma till tals om hur olika handlingar har påverkat dem. Kanske kan detta inspirera den svenska staten att göra något liknande, tex genom tillsätta en sanningskommission och dokumentera och kanske lägga till fenomen i vår nationella historieskrivning, som inte tas upp i den svenska skolan idag.
Det är inga lätta frågor, och under dagen kunde vi också märka att vissa frågor fortfarande är mycket känsliga även hos de inbjudna gästerna, och det blev också tydligt att det inte finns någon homogen samekultur, samehistoria eller samiskt språk. Det är tex skillnader mellan sydsamer och nordsamer och mellan Norges, Sveriges, Finlands och Rysslands behandling av detta urfolk.
Låt detta försoningsarbete bli en positiv process för alla parter och att sår kan benämnas och läkas under tiden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar