Vår lilla, gulliga tvååring har börjat få en vilja. De ord som sägs allt oftare är "nej" och "inte". Det är en utmaning i situationer som att ta på overall, byta blöja, öva potta, äta mat och gå och lägga sig. Det är nog många föräldrar som kan känna igen sig i det.
Men, jag måste säga att det är värt det!
För, å andra sidan kommer hon springandes emot var och en av oss när vi kommer hem och hon dansar en välkomnsdans och kramas så intensivt kärleksfullt och så många gånger som det bara går.
Hon strålar av tillgivenhet och ömhet så man blir helt knockad, och man har så svårt att svara nej på frågan:
-Titta Tävä?!
...och så sitter man där i TVsoffan tillsammans med en liten människa och njuter av sällskapet, (men inte riktigt av själva aktiviteten eller programmet som visas).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar