Fin himmel

Utsikt från vår port.
En kursare sa till mig häromdagen att han hade upplevt en så vacker stjärnhimmel kvällen innan och att det var en fantastisk känsla att få vara en del av denna skapelse. Han tyckte att det måste vara svårt att vara ateist när man befinner sig utomhus då. Det är nog lättare att vara ateist när man har ett vanligt tak över huvudet och inte en skön himmel.
Det får bli kvällens meditation.

Frukt

...Och ibland bär ens arbete frukt!
Inte så märkvärdigt, men jag är bara så glad över och nöjd med att jag har gjort det som jag hade förutsatt mig idag.
Det har gått lite trögt på sistone, eller så känns det bara så eftersom jag inte har producerat något utan "bara" läst och tänkt.
Men idag blev två inlämningduppgifter färdiga efter lite bearbetning. Nu kan jag lämna dem bakom mig och ta tag i nya problem! 

prokrastrinering

Ibland går det helt enkelt inte framåt i särskilt snabb takt. Och det är väl inte det värsta egentligen. Det som jag blir arg på, är att jag inte kämpar tillräckligt hårt. Jag försöker hitta undanflykter för att inte behöva läsa om Luthers teologi om korset och härligheten, utan ägnar min energi åt att tänka på trivialiteter.
Det är ett icke okänt problem för studenter, och en del får mycket gjort i form av städning eller annat.  Själv vet jag inte riktigt vad jag slösar min energi på, men något vettigt är det iallafall inte!    

gudtjänstlös söndag

Idag blev det ingen gudtjänst för vår del.
Istället tog vi oss till biblioteket, och tvååringen kallar det för "kyrka" och jag antar att det beror på att hon tycker att deras lekrum är lika roliga, och så kan man fika på båda ställena.

Gode Gud, mitt barn är ditt barn. Låt det växa och utvecklas efter din vilja. Bevara det tvärs igenom oro och nöd, faror och frestelser. Lär mig förstå när jag kan gripa in och hjälpa, och när jag bör vänta i bön. Ge mig kraft och glädje i dig, så att mitt barn kan tro. Och när jag misslyckas - förbarma dig över oss, Fader!
Amen

Att gå på bio

Sådant som var lätt och självklart förut, är lite mer komplicerat nu, med tre barn i olika åldrar och med olika intressen. I helgen vill jag väldigt gärna se Berättelsen om Pi, och helst tillsammans med min man. Då kommer man till frågan, vart ska resten av familjen ta vägen då?
Svaret blev så här, när vi pratade om det i går kväll: Den äldsta sonen följer med på filmen. Dottern som är nio år går på en annan film, och vi har hittat en kompis som vill följa med henne och föräldern till kompisen kan hämta tjejerna när deras film är slut (eftersom det skiljer en timme i speltid mellan våra två respektive filmer). Så till tvååringen. Vi frågade den barnvakt som har hjälpt oss i en månad ungefär om hon kan tänka sig att ta hand om Jojo, och det gick bra, men hon ska på andra uppdrag ungefär en halvtimme efter att vår film har slutat, så vi måste ses på biografen för att lämna över lilltjejen. Och när det är klart, så ska vi hämta hem mellantjejen som då är hos kompisen.
Och som biprodukt av detta äventyr, så måste vi hinna storhandla tidigt på lördag morgon och få i oss något att äta före klockan tolv. Och så hinna poppa lite popcorn hemma, så att det inte blir för dyrt, hela kalaset...och så kanske en snabb städning...

------

Hur gick det sen?
Jo, vi klarade av hela proceduren med städning, handling, barnvakten, hämta kompisen, och komma i tid till bion. Flickorna blev hämtade av kompisens mamma och vi mötte upp barnvakt och minstingen på stan, för att sedan ta oss hem. Filmen var mycket bra!
Men väl hemma, vid halv femtiden, så somnade vi av pur utmattning!

kyrkobilder på våldtäktstext

Idag lyssnade vi på en föreläsning om takmålningar i en fiskekyrka vid Höga kusten. Det var fyra olika bilder som var mer eller mindra unika, och de var målade på 1600-talet.
En av bilderna var hämtade från texten i 1 Mosebok kap 34, som handlar om när Jakobs enda dotter, Dina, blir våldtagen. Hennes pappa bryr sig inte så mycket om det, men hennes tolv bröder blir upprörda över att kungasonen i staden behandlar deras syster som en hora. Prinsen vill gifta sig med henne, och bröderna såger att det går bra om alla av manskön i staden låter omskära sig (bli judar). Det går prinsen med på. Den tredje dagen efter omskärelsen (när såret gör som mest ont) stormar bröderna in i staden och dödar alla män och rövar bort kvinnor och barn, och tar tillbaka sin syster.
En himla jobbig text, som jag har svårt att förstå vad den egentligen vill säga oss om Gud.
På 1700-talet tolkade man tydligen texten så, att Dina var fick skylla sig själv för att hon blev våldtagen, eftersom hon var nyfiken och gick hemifrån. Hon var också lat eftersom hon smet ifrån sina sysslor hemma. Man kan ana att predikan över bilden hölls till unga kvinnor, så att de skulle skydda sin oskuld bättre än Dina kunde göra.
Och ämnet är tyvärr högaktuellt än idag.
Efter redogörelser på detta tema mår jag ganska dåligt och behöver en stund för att komma tillbaka igen.

Katekesen

Jo, jag läser Luthers katekes och det Augsburgska trosbekännelsen och kommentarer till den. Det hela mynnar ut i svenska kyrkans bekännelseskrifter.
Det är intressant och ett annorlunda språk används än det jag är van vid. Liknelser som passade för den tiden i Tyskland.
Det är en utmaning att gå igenom alla punkter som hävdas vara sanningen och alla som avfärdas som kätteri, för att se om man själv kan skriva under på all sanning.
Nu är jag mycket trött.
God natt Gud!

Tuttpress

Jaha, så jag jag för första gången fått mina bröst kollade med avseende på eventuell cancer, med mammograf. Jag tycker inte om det, men förstår att det sker av välvilja. Jag frågade om man kan hoppa över några gånger och inte komma vartannat år, som de vill. Nej, så får man inte göra, fast man får ju förstås välja själv...
Jag sa att hon var välkommen på en andlig rutinundersökning hos mig vartannat år, för att kolla upp om hon var på väg att insjukna i någon andlig bristsjukdom. Helt frivilligt, förstås, och bara mot en ringa summa.
Hon tyckte att det var en bra idé och undrade hur längre jag hade kvar innan jag blev färdig präst.

Första morgonbönen gjord!

Så har jag då hållit i en morgonbön på Johannelund för lärare och studenter.
Jag bad mycket innan, och det kändes som att Gud var med oss i andakten, bönerna och psalmerna. Förhoppningen var att någon skulle kunna ta till sig något av det jag sa, kunna känna igen sig, reflektera och kanske bli utmanad på något sätt.

Temat var Den kämpande tron och texten handlade om profeten Elia som kämpar för den judiska tron i Israel. Men när han får en dödsdom över sig utfärdad av drottningen, så flyr han ner till Juda rike och gömmer sig i öknen och ber om att få dö.
Jo, bland kämpar man med sin tro på sig själv och önskar att man fick försvinna och slippa allt det jobbiga som händer i livet. Det har hänt mig.
Elia fick då hjälp att ta sig ur detta genom att en ängel kom och gav honom mat, och sade åt honom att samla kraft och gå vidare.
Ja, ibland sänder Gud änglar i vår väg och vi får en puff vidare i livet. Det har hänt mig.
Vilka svåra stunder har du varit med om? Kom det någon ängel till dig?

Det var en kort sammanfattning av en 20 minuter lång andakt.
Iallafall kändes det bra, och några kom fram efteråt och gav uttryck för att budskapet hade berört dem. Tack!

Augustinus synder

Jag läste just St Augustinus syndabekännelser. Tanken var att jag skulle förstå hans tankar bakom synd och arvsynden. (Han tycker att mänskligheten är fördärvad genom syndafallet som jag förstår det.)
Men hans bekännelser gav mig inte så mycket som jag hade hoppats. Nu vet jag att han tyckte om att få kickar genom att stjäla och att han hade en sambo och fick barn med henne. När han friade till en ung flicka, så blev sambon tvungen att flytta (men barnet blev kvar hos Augustinus). Han sörjde tydligen den kvinnan djupt. Och när bröllopet dröjde två år(eftersom flickan inte var giftasvuxen förrän då), så tog han sig en ny älskarinna idéer tiden.
Ja, detta bekänner han till Gud och ber om sina synders förlåtelse. Han beskriver sin omvändelse och sin mors böner för honom.
Men arvsynden diskuterar han inte i denna bok på något djupare plan. Jag får hitta någon annan bok som han har skrivit helt enkelt. 

synd, ps 51

Jag fortsätter att tänka på skuld och synd. Med lite hjälp från en vän hittade jag denna psaltarpsalm, som jag tycker visar på en bön till den treeniga Guden om att få frälsning.

Psaltaren, psalm 51:7-14

7I skuld är jag född,

i synd blev jag till i min moders liv.

8Du som älskar ett uppriktigt hjärta,

ge mig vishet i mitt innersta.

9Rena mig med isop från min synd,

tvätta mig vit som snö.

10Låt mig få höra glädjerop och lovsång,

låt den du har krossat få jubla.

11Vänd bort din blick från mina synder,

stryk ut all min skuld.

12Skapa i mig, Gud, ett rent hjärta,

ge mig ett nytt och stadigt sinne.

13Driv inte bort mig från din närhet,

ta inte ifrån mig din heliga ande.

14Låt mig åter glädjas över att du räddar,

håll mig uppe, ge mig ett villigt sinne.

stillastående

Idag gick det mycket trögt att plugga.
De frågor som står på agendan (läs hemtentan) är om jag tycker att syndakännedom är en förutsättning för frälsande tro, vilken syn på arvssynd som jag tycker är bäst och vad poängen med att vara skapad till guds avbild egentligen är.
Alla mina åsikter ska förstås motiveras, argumenteras och referera till större tänkare.

Ibland sprudlar man helt enkelt inte av skrivlust och åsiktsgenererande....

Övning i kyrkan

Idag fick vi öva på att läsa välsignelsen och tackbön i kyrkan. Vi var några fnissade och allvarsamma studenter som tog oss an denna uppgift. Bara att få på sig alba eller röcklin och mikrofon var lite pyssligt.
Vi började i klassrummet, där vi gjort iordning ett litet altare (bild).
Det gick bra för oss, men det är svårare än man tror att hålla reda på rösten, blicken, händer och fötter! Och att förmedla en känsla, en atmosfär som stämmer överens med det man ber eller läser.
Det blev en rolig övning för oss alla!

  

En vanlig dag

Dagen började med En förmiddags föreläsning om Människosyn:, psykodynamisk, humanistisk, kognitiv, kristen.
På lunchrasten kom det sig att jag berättade om mina tre förlossningar.
Sedan läste jag om logoterapi som vill komma år människors vilja till att uppleva mening i livet.
Så förberedde jag andakten som jag ska hålla i på måndag.
På kvällen cyklade jag i snömos till Uppsala stiftsgrupps möte och fikade och pratade. Och så kämpade jag mig hemåt i snön.
Väl hemma, så väntade den 9-årliga dottern på att bli avlusad. Det tog en timme och nu är vi ganska trötta!
Sov gott!

Frankl och meningen med livet

Just nu läser jag en bok av Viktor Frankl. Han var ett tag student till Freud, men han lämnade honom när han insåg att psykoterapin inte hade förmågan att ta upp frågan om meningen med livet. Han letade lite hos andra terapiformer, men ingen kunde inkludera den frågan på ett vettigt sätt, så han beslöt sig för att utveckla en ny terapiform, som han kallade logoterapi.
Innan han hade hunnit publicera sina resultat och sin forskning, så bröt andra världskriget ut och han blev bortförd till Auschwitz och hans manuskript blev brända. I koncentrationslägren som han tvångsarbetade i, kunde han inte låta bli att studera sig själv och sina medfångar ur ett psykologiskt perspektiv. Han överlevde krigsåren och skrev om sina upplevelser, erfarenheter och teorier till gagn för oss som läser hans alster!

Bomullsåtervinning!!!

Längre har jag gått och varit lite ledsen över att det inte går att återvinna gamla kläder på kommunernas återvinningsstationer. Alltså kläder och annat som är lite trasigt och fläckigt och som inte går att lämna in till Myrorna eller liknande.
Men idag upptäckte jag jeansaffär på Gränby centrum som tar emot gamla kläder, mal ner dem och skickar vidare till återvinning. Till råga på allt för man ett presentkort till att handla nya kläder för i deras butik.
Detta gjorde min dag till en lite lyckligare dag!

liten tjej på Jlund

I dag var vi två snoriga tjejer från familjen som gick till Johannelund för att ha lektion i röst och gestaltning. Lilla Jojo, tvååringen, fick följa med och lyssna när vi, präststudenter, övade våra stämband och läste prefationer och evangelium på olika sätt. Det gick bra enligt övriga inblandade, och vi två var också nöjda, men ganska trötta efter förmiddagens lektioner.
Jojo passar bra in på Jlund eftersom hon är social och där hälsar alla tillbaka när hon ropar "hej, hej, jag Jojo!". Efter att hon hade hälsat på en av de manliga lärarna och pratat lite med honom, så kommenterade hon till mig: "fin gubbe.". Det tyckte jag var mycket sött.

Intressant TV program ikväll

En mångfacetterad person får dela med sig av sin sanning till oss ikväll.

K G Hammar i Min sanning | SVT.se

Pluggar och är glad!

Med risk för att upprepa mig; det är en ynnest och en lycka att få läsa teologi. Just nu är det arvsynden som står på agendan. Mycket spännande. Hur ska man förhålla sig till detta fenomen?

Kyndelsmässodagen

Ljusets dag i kyrkan. I vår kyrka var det familjegudstjänst mer barnkörer och en höggravid präst! Det var fint.
Själv satt jag lite vid sidan om och hostade. Ena dottern sjöng i kyrkan medan den andra lekte för sig själv i lekrummet.
Till fikat kom hon springande och skrattande och någon kallade henne för glädjespridare och ljuset i tillvaron. Det är verkligen balsam för en trött mammas själ att höra.
Utmaningen är att vara varandras ljus i vardagen.

att bo med en tvååring

Vår lilla, gulliga tvååring har börjat få en vilja. De ord som sägs allt oftare är "nej" och "inte". Det är en utmaning i situationer som att ta på overall, byta blöja, öva potta, äta mat och gå och lägga sig. Det är nog många föräldrar som kan känna igen sig i det.
Men, jag måste säga att det är värt det!
För, å andra sidan kommer hon springandes emot var och en av oss när vi kommer hem och hon dansar en välkomnsdans och kramas så intensivt kärleksfullt och så många gånger som det bara går.
Hon strålar av tillgivenhet och ömhet så man blir helt knockad, och man har så svårt att svara nej på frågan:
-Titta Tävä?!
...och så sitter man där i TVsoffan tillsammans med en liten människa och njuter av sällskapet, (men inte riktigt av själva aktiviteten eller programmet som visas).

två artiklar om människor

Två läsvärdaartiklar om kvinnor, män och barn.

Kvinnans värde i Indien
I Indien har man länge tigit. Det har rått en kompakt tystnad kring våld mot kvinnor. Men det har också rått en kompakt tystnad kring möjligen något ännu värre: kvinnor har inte ansetts ha fullt människovärde, skriver biskop em Martin Lind.

Barnens värde i kyrkan
Carl Henric Jaktlund: Se och ge mer plats för barnen

Över tusen barnledare anmälda till helgens ekumeniska konferens i Jönköping. Makalöst.

På söndag reser

tusentalet barnledare hem till sina församlingar igen, förhoppningsvis utmanade, inspirerade och med ny energi. Ni som tar emot dem: låt dem blomma och leva ut. Och inte minst, låt er smittas och påverkas. Kallelsen att ta emot barnen riktades inte enbart till en liten grupp ledare, den var allmän.